Amalia Stengel[]
Kristina Amalia Olsson föddes den 20 juni 1878 i Helgum, Västernorrland.
Amalia var en av de kvinnor som skrev på rösträttslistorna om kvinnlig rösträtt 1914. Hon skrev på från Litsnäset.
Amalias mor Lisa Ersdotter (1846-1920)
Amalias föräldrar var "Lösa pigan" Lisa Catarina Ersdotter född den 11 september 1846 i Fanby, Helgum. Fadern står som okänd, men enligt många muntliga källor ska det vara en norrman Martin Olsén.
Lisa Catarina fick åtta barn med denne" papperslöse" norrman. En person Erik Larsson tog för ett antal år sedan kontakt med mig via mitt släktträd och skrev detta ang den förmodade fadern till Lisa Ersdotters åtta barn. "Lisa Chatarina Ersdotter född 11/9 1846 boende Fanby, Helgums oä barn: Erik Olof född 2/8 1868 oä Per Anton född 23/2 1872 bor inhyses hos sina föräldrar i Hammar efter 1873. Där är hon upptagen med åtta oä barn födda under tiden 2/8 1868 till den 27/7 1891 Anteckning: Barnets fader en norrman som genom eldsvåda förlorat sina identitetshandlingar och därför icke fick ingå giftermål i Sverige. Hennes dödsdatum 1/8 1920 Källa: Helgums socken del II av H Molund. Namnet Martin Olsén (Kan vara Olsen, Olesen eller liknande. Mormor var sjuk och aningen gaggig när detta spelades in, hon beslutar sig i alla fall att det ska vara Olsén till slut) kommer ifrån en bandupptagning med min mormor, Alice Rebecka Wahlberg. Där nämner hon Martin Olsén från Helgum, men tyvärr har jag inte hittat mer information om honom. Mormor nämner att Martin har en bror som är sjökapten, men det ger inte så mycket mer. Vad jag gissar är att han var papperslös och därför inte medtagen i några kyrkböcker. Min mormorsmor benämns f.ö. "Martins lilla Lisa" av mormor :-). Antar att han var känd på bygden där uppe, eventuellt att ta kontakt med någon folklivsforskare där upp kan ge mer."
Amalias syskon är: Erik Olof född 1868, Per Anton född 1872, Johan Adolf född 1875, Matilda Elisabeth född 1882, August Maximilian född 1885, Henny Maria född 1888 och Viktor Enmanuel född 1891. Alla barnen växte upp tillsammans med modern, först hos hennes föräldrar i Fanby och sedan i Hammar. Alla syskonen utom en nådde vuxen ålder och fick bra liv. Dottern Henny Maria drunknade dock endast 22 år gammal på Lörans fiskeläge utanför Sundsvall där hon fått arbete. Hur modern Lisa Catarina försörjde sig är höljt i dunkel, men kanske fick hon understöd av barnafadern på nåt vis, hon behövde i alla fall inte lämna ifrån sig barnen som små.
Amalias man Nils Petter Stengel.
Amalia träffar banvakten Nils Petter Andersson senare Stengel (1870-1946) och de gifter sig i september 1900 i Helgum. Amalias moder Lisa står då antecknad som backstugekvinna. Nils Petter hade sökt arbete vid järnvägen tillsammans med sin bror. Då det var många som hette Andersson i efternamn, så de blir helt sonika sig tilldelade varsitt nytt efternamn. Stengel och Linder! Sin första tjänst får han tydligen i Helgum. Amalia flyttar till Gastsjö med Nils Petter i januari 1901 och i april föds första dottern.
(Namnet Stengel kommer ursprungligen från Tyskland men fanns även i England. Vid järnvägsbygget i Sverige arbetade många ingenjörer från England så troligtvis hade den som anställde Nils Petter hört det namnet på så vis.)
Mellansjön. Amalia och Nils Petter med de tre äldsta flickorna.
Litsnäsets hållplats.
Amalia och Nils Petter får sedan bostad och arbete i Mellansjön och i rask takt föds fem flickor i Hällesjö socken, 1910 flyttar familjen till Litsnäsets i Lits socken, där Nils Petter får arbete som banvakt ute på spåret och Amalia som platsvakt vid hållplatsen. Där föds första sonen och så ett par flickor, tvillingar.
Barnen: Tyra Linnea född 1901, Andrietta Kristina född 1902, Agnes Margareta född 1904, Berta Viola född 1906, Celina Maria född 1908, födda i Hällesjö socken, Nils Erik Milliam född 1911 och tvillingarna Vera Erika Amalia och Eva Rut Kristina född 1915 i Lits socken.
Vid tvillingflickornas födsel tillstöter komplikationer. Det finns ingen bilväg mellan Litsnäset och Lits samhälle på den tiden, utan det är endast järnvägen som gäller. Mitt i smällkalla vintern den 11 januari 1915 måste Nils Petter rekvirera en taxiskjuts till Klösta, närmaste bilväg från Litsnäset. Han skjutsar Amalia med svåra värkar på dressinen på järnvägen fram till Klösta där färden fortsätter till Östersund.
När flickorna äntligen föds inne på Östersunds sjukhus så sker katastrofen. Modern Amalia avlider av hjärtstopp, troligen pga att hon förblödde. Hemma i Litsnäset sitter en förkrossad make med sex barn födda mellan 1901 och 1911 och på sjukhuset de nyfödda tvillingflickorna.
De båda nyfödda tvillingflickorna som kallas Malin (Amalia) och Eva placeras i två olika fosterhem i Lit. Sonen Nils endast fyra år placeras även han i ett fosterhem. Kvar i hemmet har Nils Petter sex flickor i åldern fjorton till sex år. De hankar sig fram på nåt vis men när dottern Andrietta vid 15 års ålder, 1918, blir med barn och får en son, Nils, (som så småningom blir min far), så anställer Nils Petter en hushållerska Frida. Det blir då som det blir, det föds en halvbror 1919 och en halvsyster 1922. Men det blir ett bra gifte och två av barnen , Nils och en av tvillingarna Malin får flytta hem igen till syskonen. Tvillingsystern Eva har fått ett permanent hem i Prästgården. De har två halvvuxna döttrar och när både prästen och prästfrun dör, så får Eva vid sju års ålder följa med en av prästdöttrarna som flyttar till Tynderö i Sundsvallstrakten.
Tvillingarna Eva o Malin Stengel möts som vuxna.
En skilsmässa mellan tvillingsystrarna som aldrig kommer att repareras helt, även om de har viss kontakt som vuxna. Jag som fått mitt namn efter Eva har alltid undrat över vart denna Eva tog vägen och inte förrän jag själv började forska ca 2014 fick jag kontakt med en av Evas söner. De visade sig att jag, enligt sonen hade många likheter med Eva, en person jag aldrig hann träffa trots att hon inte dog förrän 2013 vid 98 års ålder. Jag kan fortfarande inte förstå hur man kunde skilja på tvillingar som man gjorde förr i tiden. Vilket trauma det måste ha varit. Även om de skildes åt redan vid födseln.
Vem hade Amalia varit om hon fått leva? Hon verkade vara en stark kvinna och intresserad av kvinnofrågor. Hennes döttrar hade en stark sammanhållning och träffades ofta. De bodde också nästan alla efter Inlandsbanan eller stambanan till Storlien. Min egen farmor Andrietta (Aletta) blev platsvakt som sin mor Amalia (Aletta finns med här i kvinnodatabasen).
Syskonskaran, utom Eva, vid faderns begravning 1946.
Amalia dog den 11 januari 1915 i Litsnäset.
Text: Eva Sundin
Källor:
Kyrkböcker i Helgum, Hällesjö och Lit.
Rösträttslistor Lit 1914