Anna-Britta Nilsson[]
Anna-Britta Nilsson föddes i Östersund den 14 juli 1930. Hennes föräldrar var Olivia Götilda Borgh född den 19 maj 1904 i Kyrkås död 1983 i Östersund och avläsaren Johan Olof Algot Nilsson född den 17 december 1899 i Näskott död 1991 i Östersund.
Hon tillbringade sin skoltid i Östersund.
Hon fick sonen Sven-Olov Jacob den 18 juli 1968 i Falköping. Han kom sedan att växa upp i Östersund och Brynje. I folkräkningen 1985 bodde hon och sonen i Brynje.
Anna- Britta studerade i Uppsala, Hon blev fil. lic. Hon har tjänstgjort vid flera museer och kulturinstitutioner. Hon har utgivit en rad etnologiska uppsatser. Hon deltog i bebyggelseinventeringen i Jämtland 1950–51. Hon svarade 1973 för *”Turistpaket från Hackås”, utgivet av Jämtlands läns museum. 1993 sammanställde hon boken ”Bilder från Nils Olsgården i Tullus” utgiven av Näskotts hembygdsförening. I utgåvan presenteras fotografier tagna av Algot Nilsson omkring 1915. Glasplåtarna återfanns 1964 av Brita Lundh.
*Till detta hör att hon tillsammans med Carl Noring lagt upp en vandringsled (fornstig) med informationstavlor från parkeringsplatsen vid Länsmansgården i Sanne efter bäckdalen med minnen av skvaltkvarn vid Storsjön - alunskifferbacken - gamla färjeläget - forngraven Ullhögen - gravfält - mot Gammellandsvägen och soldattorpen "Fält-torpet" och "Gill-torpet" samt "Martnes-sve.
Minnesord:
Anna Britta hade ett stort intresse för historiska händelser och gick därför vidare med högre studier i arkeologi vid Uppsala universitet. Därefter var hon amanuens vid Eskilstuna stadsmuseer. Hon deltog i en utgrävning i Norge och arbetade under årens lopp som intendent och som amanuens vid museum i Falköping och Örnsköldsvik. 1979 återvände Anna Britta till sin hemstad och anställdes som konstskribent för LT och, senare ÖP där hon även läste korrektur. Som pensionär 1995 bodde Anna Britta i Brynje utanför Östersund. Brynje har alltid funnits för Anna Britta. Som barn besökte hon ofta moster Anna Magnusson som då ägde gården som senare Anna Britta förvärvade. Både moster Anna och modern Olivia var intresserade av vävning, hemslöjd och sin hembygds historia, det var även intressen som Anna Britta tog del av. Hon ägnade sig också mycket åt konst. Själv gjorde hon många oljemålningar av bland annat landskapet i närmiljön som återger våra olika årstider med både djup och lyster. Anna Britta skrev under tiden 1960 fram till nutid mängder av artiklar om de bygder hon var verksam i. Hon publicerade även en hel del fotografier i sammanhanget.
Under Uppsalatiden träffade hon den man som blev far till hennes son Sven-Olov. Sven-Olov föddes i Falköping och kom sedan att växa upp i Östersund. Gården i Brynje har alltid funnits med i bilden även för honom.
Anna Britta var alltid nyfiken på att lära sig nya saker. Hon gick under årens lopp otaliga kurser i olika sorters hantverk och färdigheter, bland annat körning med häst, snickarkurser, metallbearbetning med mera.
Anna Britta intresserade sig också för skogen på alla vis. Hon gick kurser i skogsvård och huggning. Det intresset kom hon att dela med sin son. De har tillsammans tillbringat många arbetspass med vård av gårdens skog. De senaste 25 åren har både Anna Britta och Sven-Olov med tillkommande familj bott på gården i Brynje. Anna Britta har sett sina barnbarn Olivia och Sara växa upp och kunnat följa deras utveckling när de i vardagen varit med i sysslorna på gården. Anna Britta uppskattade och värdesatte närheten till naturen samt närheten till barn och barnbarn. Att leva tre generationer på samma gård var livskvalitet för henne.
Så sammanfattar vi i korta ordalag Anna Brittas liv. Men det vi framförallt minns är den snälla, hjälpsamma och pålitliga person som hon var.
Sonen Sven-Olov och Karin med familj
Text: Kerstin Ellert
Källor:
Lars Hambergs jämtlandsbibliografi
Minnesord i Länstidningen och Östersundsposten den 1 december 2017
Folkräkningar 1940, 1950, 1975 och 1985
Hackås sockenkrönika ; 1973