Anna-Lisa Glantz Sällström
Anna-Lisa Glantz föddes den 9 juni 1923 i Östersund och hon dog den 21 oktober 2010 i Vällingby, Stockholm. Hon var då skriven i Brunflo socken.
Anna-Lisa beskriver sig själv som kvinnosakskvinna och har skrivit och berättat om våld mot kvinnor och orättvisor.
Hon gifte sig den 5 augusti 1945 med Elof Gösta Sällström född 30 juni 1922 på Frösön och död 13 januari 2006 i Östersund.
Hennes föräldrar var Laura Sundberg född 1899 från Malmberget, Gällivare socken, död 1961 i Östersund och Algot Glantz född 1897 från Bye i Hammerdals socken, död 1954 i Östersund. De möttes vid Kreugers i Högbroforsen där hennes far var kock och hennes mor servitris. Föräldrarna gifte sig 1 november 1920 och skildes 7 augusti 1951 Anna-Lisas syskon: Stig född 1921, Majken född 1925 dog späd, Bertil född 1926 och Gun född 1928.
Familjen flyttade till Östersund där hennes far arbetade som utkörare hos Lundemo på Kyrkgatan.
Fadern fick sedan arbete på den nystartade Statens försöksgård för mosskultur och uppodling av myren i Gisselås. Den låg en mil från Bye där de först bodde hos Anna-Lisas farföräldrar och där deras elaka farmor var härskarinna. Efter ett tag flyttade de till Gisselås när Anna-Lisa var fyra år och några månader. I Gisselås fanns bättre och sämre människor.
”Riset utförde en dance macabre på oss syskons bakdelar om vi hade gjort något dumt eller skämt ut oss”.
Anna-Lisas mamma hade svåra år under den första tiden på Försöksgården, men det skulle bli bättre när de fick flytta in i det sk palatset.
I palatset var skolan inrymd. Lära för livet. Alltid lyda, aldrig ifrågasätta. Vara snäll och tacksam. Be till gud att han skulle förlåta de syndiga barnasjälarna.
Foto från Gisselås Försöksgård 1932. Laura Sundberg och Algot Glantz med barnen Anna-Lisa, Bertil, Gun och Stig. Längst tv Karolina Sundberg, syster till Laura. Fotograf: okänd.
Manne Stenberg var kung på försöksgården, fyra kvinnor servade honom, frun, svärmor, svägerska och piga.
Hennes far blev osams med Manne Stenberg på Försöksgården när hon var 11 år och då flyttade familjen till stationsområdet.
Anna-Lisa flyttade till Stockholm när hon var 14 år och var piga hos sin moster i sju månader, men kom sedan tillbaka till Östersund och arbetade som piga i Östersund.. Som piga kunde man försörja sig själv. I en artikel i årsboken Jämten berättar hon om sexuellt utnyttjande, dåliga löner och förnedringen. Att vara piga var att leva i samhällets utmarker. Ingen omtanke, aldrig en stimulans. Självförtroendet fick aldrig en chans att spira.
I 20-årsålders flyttade Anna-Lisa till Stockholm igen.
1943 fick Anna-Lisa ett oäkta barn som hon måste att adoptera bort eftersom hon var tvungen att försörja sig som piga.
Anna-Lisa flyttade tillbaka till Östersund igen. Hon arbetade som ekonomibiträde.
Hon fick barnen Stig Gösta född 1945 och Eva Margareta Christina född 1950.
Anna-Lisa säger om sin mor och om sig själv: Våra liv var sammanflätade genom kvinnoförtryck, fattigdom, elände och kamp. Efter moderns död sökte Anna-Lisa en förklaring till varför hennes mors liv blev en tragedi och funnit det mesta i hennes sjuksjournaler.
Anna-Lisas motto var ”Fred, frihet och rättvisa”
Boken: ”Filurer och fähundar : om en kvinnas hämnd mot kvinnoförtryck”. I boken säger hon sanningen bakom allt illa som drabbat kvinnor, henne själv och andra runt om. Rättframt skalar hon fram sanningen bakom skrupulösa skal.
Uppgiftslämnare: Kerstin Ellert
Källor:
Glantz, Anna-Lisa: Filurer och fähundar : om en kvinnas hämnd mot kvinnoförtryck, Östersund, 2004
Artikel i Jämten 1983: Pigliv i Östersund
Artikel i Jämten 2001: Barndom på Försöksgården
Kyrkböcker