Anna Kristina Sefastsson[]
Anna under utbildningen i Stockholm.
Anna när hon fick medalj 1932.
Ca 1882. Annas familj. Brodern Petter, fadern, Anna, modern och systern Brita Matilda.
Anna Kristina Eskilsson föddes 2 juli 1874 i Espnäs, Lockne. Föräldrarna var Eskil Pettersson född 1850 i Espnäs död 1924 och Gertrud Kristina Andersdotter född 1846 i Valne, Lockne död 1922. Anna hade syskonen Petter 1872-1874, Petter 1876-1901, Brita Matilda 1880 -1916, Olof August 1883-1943, Edla Karolina 1885-1904 och Gertrud Ottolina 1888-1908. Familjen flyttade 1904 till Sanne, Hackås.
Anna var distriktsbarnmorska. Hon utexaminerades från Barnmorskeanstalten i Stockholm år 1900. Hon tjänstgjorde som distriktsbarnmorska i Häggenås 1900-1932, då dottern Ella efterträdde henne. Anna var medlem av Jämtlands läns Barnmorskeförening och ledamot av barnavårds- och pensionsnämnderna i Häggenås.
1932 tilldelades hon Patriotiska Sällskapets medalj av andra storleken för lång och trogen tjänst.
Anna, som tidigt visste att hon ville bli barnmorska, ansökte vördsamt att bli antagen som lärling vid Barnmorskeanstalten i Stockholm och 1 september 1898 kom beskedet till Länsmanskontoret i Brunflo, som vidarebefordrade det
”Till Bondedottern Anna Kristina Eskilsson i Espnäs
Till mig har ankommit en så lydande skrifvelse:
Till Länsmannen i Brunflo distrikt
Länsmannen anmodas att ofördröjligen underrätta Hemmansägaredottern Anna Kristina Eskilsson från Espnäs i Lockne socken derom att Kongl. Medicinalstyrelsen antagit henne till elev vid Barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm, medveten om att hon af egna medel bekostar allt underhåll under lärotiden, hon före den 1 nästkommande oktober infinner sig i Stockholm och anmäler sig hos Barnmorskeläraren Professor C. M. Sondén samt att hon vid det inträdesförhör som med henne kommer att anställas, pröfvas innehafva de egenskaper som förutsätts i §3 af Kongl. Reglementet för barnmorskor den 28 November 1856, sådan denna paragraf lyder i Kongl. Kungörelsen den 5 November 1880 hvarjemte hon bör erinras att hafvande tillstånd utgör hinder för undervisningens ändamålsenliga begagnande.
Östersund i Landskansliet den 1 September 1898
Knut Ulfsson Sparre / L. Th. Jacobsson
Hwilket till Eder kännedom härmed meddelas och har Ni att i skrifvelse till mig att underrätta om detta brefs emottagande.
Brunflo i Länsmanskontoret den 4 September 1898
O P Grundberg”
Under tiden i Stockholm brevväxlade Anna med familjen och vännerna i Lockne och sin trolovade Haqvin Sefastsson från Rossbol. Genom breven får vi en inblick i hur hon upplevde utbildningen. Resan till Stockholm gick med tåg. Haqvin, som då arbetade i Gällö, var på stationen i Bräcke och tog farväl. Nu skulle det dröja länge innan de kunde ses igen. I första brevet till Haqvin berättar Anna att hon fick trevligt sällskap på resan. I Bräcke klev nämligen tre flickor på tåget och de var också elever på Barnmorskeutbildningen. Anna blev erbjuden att bo tillsammans med dem, men de hade ingen kokspis och åt ute för 25 kronor i månaden och det hade inte Anna råd med. Hon letade rum hela dagen och hittade till slut ett rum med kök för 5 kr i månaden på Prästgårdsgatan 22, en trappa upp. Hyresvärdinnan, en fröken Bohlin med en flicka på 10 år, verkade snäll och Anna skulle få vara som barn i huset. ”Här tror jag att jag skall trivas med Guds hjälp”, skriver hon i första brevet till Haqvin tidigt morgonen därpå och avslutar brevet i all hast, för hon skall inställa sig hos professorn kl 9 och han bor inne i stan.
Efter provdagarna blev hon antagen som elev och ”…nu i 8 dagar ha vi bara att gå i skolan, läsa, skriva och räkna. Idag skall vi ut och köpa böcker och klänningstyger för alla vi elever måste vara lika klädda”. Prästgårdsgatan 22 låg på Söder och Barnmorskeutbildningen bedrevs på Södra BB på Wolmar Yxkullsgatan strax intill, så Anna kunde springa hem på lediga tider. Utbildningen med varvad teori och praktik fortsatte.
Mårten Sondén, professor på barnmorskeanstalten.
”Ja nu går dagarna fortare sedan jag kommit i skötningen. Vi skall vara på Barnbördshuset kl halv 7 och då skall man ha allting klart till halv 10 för vi läser för Doktorn från kl10 till 12 och för Professorn från 12 till 2. Vi sitter i Lärosalen i 4 timmar. Där står skelett runt väggarna ikring och mycket annat som ej nämnas kan. Det är nog mycket som jag ej har fått i huvudet, men vi har ej varit här så länge. Nu har jag varit hem och tagit mig lite mat och nu skall jag tillbaka till halv 5 då vi får nya order…”.
”... När man är på nattvakt då blir man ledig halv 7 på morgonen så man får sova ett par timmar. Jag har varit nattvakt. Det var roligt och jag blev alls ej sömnig. Man hinner ej mer än springa emellan. Jag hade 19 patienter och 19 barn. Det kom ej så många den natten. Man ska tvätta och kamma alla patienter till halv 7…”.
”Den här veckan har gått ganska fort, jag har ej varit hemma något mera än om nätterna. Jag har kommit hem kl 9 på kvällarna och gått kl halv 6 på morgonen".
"Jag har ej vakat någon natt den här veckan för jag varit översyningsman. Jag skulle bara se över så allting gick riktigt till väga under skötningen och så skulle jag se efter så ej något barn var felande. Då skulle jag visa det för Professorn och så skulle jag skriva lite på journalerna och så skulle jag passa patienterna lite mellan skötningarna, men jag tyckte det var den roligaste veckan jag har gjort sedan jag kom hit.”
”…och idag så delar jag ut mat åt patienterna. Jag har 63 patienter som skall ha mat…”
Föräldrarna skickade matpaket till Anna och de kontrollerade noga att maten kommit fram. Breven, hälsningarna och fotografierna var efterlängtade. Så här skriver lillasystern Brita: ”Älskade Anna, när du får fram lådan så får du vara försiktig så du ej river bort kortet på pappa och mamma för det är nog det förnämsta af allt. I morgon skall pappa och mamma till stan, de ska sälja halfva grisen. Så har vi slaktat en kalf som de ska sälja. Så skall de ta en låda som vi har lagt i, det som du skall ha. Det var meningen att vi skulle ha sänt den i förra veckan, men då hade vi ej slaktat grisen. Om vi hade sänt lådan då hade du ej fått din kappa för vi fick ditt bref i går. Nu får jag tala om för dig vad lådan innehåller, jag skall börja med det fetaste. 2 1/2 kilo smör 2 kilo fläsk 11/2 kilo helfet ost 1 kl. kalfkött 2 mesostar 25 st ägg. Kanhenda att du har etit upp dit bröd nu när du får något såvel, du får vel skrifva och tala om när du blir utan. Du gifver väl den snälla Fröken Bohlin att smaka af det du får, för vi har ej något särskilt att senda henne denna gång. Skrif så vi får höra när du får fram lådan och om några ägg har gått sönder.”
I de många breven hem berättar Anna om de olika uppgifter som eleverna fick prova på. Att arbeta på ett barnbördshus i en stor stad skiljde sig så klart från hur det var i ett distrikt på landet. Arbetet runt en förlossning var det samma, men en distriktsbarnmorska hade ensam hela ansvaret.
”Idag har jag varit på frisken och hjälpt dem på med kläderna. De som har blivit så friska har gått hem. Jag har blivit bjuden till några fruar som jag skall gå till när jag får några timmar ledigt, men här kommer in folk av alla slag, en så oerhörd mängd av flickor, så unga ja man kan bliva frestad att gråta många gånger. Det kommer den som har varken hus eller hem. O, vilket Elände här i Stockholm. Idag skall vi kristna många som är faderlösa. Det har kommit 146 barn sen jag kom hit. I natt har det kommit till ett barn som är så missbildat, det är ej långt mellan sådana. Det lever ännu, men jag hoppas det ej skall leva så länge.”
”Igår hade vi en instrumentoperation där Professorn var med. Vi var 9 stycken som fick vara med, ja det var vårat söndagsarbete och idag har jag varit skötare och skött om så många små.”
”Jag var slaska ett dygn och avgick i går kvällst. Man är så trött när man har varit det, för slaskan har det värsta görat för henne skriker man på. Men man blir ej slaska mer än en gång i månaden, så det går väl, men man får knoga ett dygn. Det kom in så många patienter så jag fick ej mat, men jag är så frisk och kry så jag tror det ej bekommer mig något. Kaffe drack jag två gånger på natten. Alla som är uppe samlar man ihop och så någon som kokar, så vi har mycket kafferep på nätterna här skall du tro. Jag var så trött på lektionen idag, men det får gå till en vana och att vara trötta det plågas vi alla av. I natt skall jag vaka, jag skall passa 32 patienter och så vara i maskinrummet. Jag ska se efter att vattnet är 45 grader, så det är att ösa på kol jämt.”
Det är lätt att tänka sig att hemlängtan blev extra stor under julen, men på förlossningen pågick arbetet som vanligt.
”Min älskade Haqvin, Guds frid och en God Jul tillönskar jag dig min vän. Tack för brevet och klockstället, det var så roligt och jag ska sätta det på bordet som står bredvid min säng. Alla som ej hade klocka har fått skaffa sig en för det går ej vara på förlossningsrummet och vara utan, här skall man ha den jämt. Tänk om du visste huru brått jag har. Jag är på förlossningen nu, vi har 7 patienter som ligger här och skriker så man kan mista öronen. Jag har vakat i två dygn och så skall jag vaka det här dygnet men då hoppas jag få sova sedan några nätter. Nu har jag en gumma jag skall undersöka, så jag får ej skriva mera och så skall jag skriva tre journaler.”
”I går kristnade vi 52 barn. Det blir många små oskyldiga plantor här på BB som komma till denna besvärliga värld, ja många till glädje men många till sorg. Jag måste sluta för jag skall läsa på min läxa som vi har till i morgon. Tills i morgon har vi så lång läxa, 3 sidor utantill”
Efter avslutad utbildning gifte sig Anna med Haqvin Sefastsson från Rossbol, Lockne född 1876 död 1947.
Anna fick tjänst i Häggenås, dit de flyttade år 1900.
De fick barnen Allan 1900-1910, Cefast 1901-1930, Bibi 1903-1923, Gertrud 1904-1928, Ellen 1905-1989, Ingrid 1910 -1918 och Bror Holger 1917-1990.
Att arbeta som distriktsbarnmorska innebar på den tiden hemförlossningar med hämtning av hästskjuts när det var så dags. Ingen förberedande mödravård fanns och hon kunde inte veta vad som väntade, men Anna hade utbildat sig för att kunna använda skarpa instrument, om det behövdes. Ibland fick hon också ta hand om hushåll, småbarn och ladugård, för det var inte säkert att det fanns andra vuxna i hemmet. Hon hade ständig jour, helg som vardag.
Till Anna kunde man också komma om en tand behövde dras ur och hon var också behjälplig vid sjukdom, olyckor och dödsfall. Anna var respekterad och omtyckt och 1932 blev hon ”Gammalbarnmorskan” och efterträddes i tjänsten av sin dotter Ella.
Anna dog den 12 oktober 1949 i Häggenås.
Text: Ann-Margret Ahlin
Källor:
Kyrkböcker i Lockne och Häggenås.
Privat brevsamling