Berta Hansson[]
Berta Elisabet Hansson föddes den 23 juni 1910 i Hammerdal, Jämtland. Berta växte upp på en bondgård i jämtländska Hammerdal som dotter till hemmansägaren Daniel Hansson född 17 augusti 1869 död 1948 och dennes hustru Brita Eliasdotter född 20 maj 1879 död 1926. Berta syskon var Julia Kristina född 1903 död 1927, Gunhild Maria född 1908 död 1968 och Nils Sverker Daniel född 13 mars 1920 död 1997. Efter mammans död i tuberkulos och systerns död kom Berta Hansson att studera 1927-1928 på Sigtuna folkhögskola, varefter hon utbildade sig till lärare på Umeå folkskoleseminarium. Mamman var den i familjen som sett och uppmuntrat Bertas talang att teckna och måla.
Efter examen 1934 började hon året därpå arbeta som folkskollärare i Fredrika i Lappland. Hon hade redan i barndomen utvecklat intresse för att teckna och haft önskemål om att bli teckningslärare. I Fredrika, där hon i huvudsak bodde fram till 1945, tecknade och akvarellmålade hon skolbarnen och landskap.
Triptyk. Noaks ark", "Madonnan" och "Korsfästelsen"
Kamratporträtt. Maj Bring i ateljén 1968
Sittande flicka
Kor. Färglitografi
Kor i Landskap
Konstnärskap
I samband med ett lärarvikariat i Linköping 1938 studerade hon för Leoo Verde och började måla i olja. Hon utbildade sig vidare för målarinnan Brita Nordencreutz och under ett halvår 1940 på Otte Skölds målarskola i Stockholm.
Under tiden i Fredrika var skolbarnen hennes främsta motiv. Vid ett besök i Fredrika 1941 kom Elsa Björkman-Goldschmidt i kontakt med Berta Hanssons verk, vilket ledde till en soloutställning 1943 på Färg och Form i Stockholm. Ett par år senare slutade Berta Hansson sin anställning som lärare och flyttade till faderns gård i Hammerdal för att bli konstnär på heltid. År 1947 flyttade hon till Stockholm, där hon sedan bodde och arbetade livet ut. I början av 1950-talet deltog hon i en litografikurs under ledning av den franske litografen Marcel Manequin.Berta behöll Hammerdal som sommarboende. Från 1961 hade hon en stor ateljé i byns tidigare godtemplarehus Ede Skans.
Bertas fjällkor är värda ett eget kapitel. Från sitt fönster i Hammerdal kunde hon uppleva fem av dem. "Dom är ett del av mitt sommarliv, omöjliga att tänka bort. Jag lyssnar efter deras klövtramp på kostigen om morgnarna, jag har dem i blickfånget hela dagarna. Jag vet inga ögon som delar ut lugn som milda koögon." Inför deras bortrationaliserande skapade Berta ett äreminne i färggrafik, akvarell och olja. En stor triptyk inköptes av landstinget i Jämtland.
Efter andra världskriget öppnades möjligheter till utlandsresor. Berta Hansson gjorde studie 1949 och 1951 resor till bla Frankrike, Italien och Egypten. Bland annat inspirerades hon i Bretagne av kalvarieskulptur till bilder med bibliska motiv.
Hon vistades också ett och ett halvt år i södra Afrika 1953-1954, där hon framför allt bodde på Svenska Kyrkans missionsstationer. Intryck därifrån redovisades senare i hennes första offentliga verk, gobelängen Tropik 1957 för Länsstyrelsen i Östersund. Berta Hansson kom också att engagera sig tillsammans med den då i Sydafrika bosatte svenske biskopen Helge Fosseus i grundandet av den konstutbildning i Rorke's Drift i KwaZulu-Natal i Sydafrika, vilken senare också kom att leda till uppkomsten av en rik och motivmässigt lokalt förankrad textil produktion också i Lesotho och Botswana.
Berta Hansson utförde, vid sidan av måleri och teckning, ett antal stora textila verk för offentliga lokaler, ofta med religiösa motiv. Dels utförde hon själv stora applikationer, dels gjorde hon underlag för gobelänger som sedan vävdes genom bland andra Handarbetets Vänner och Gunn Leander-Bjurström.
Berta Hansson hade ett tätt umgänge med ett flertal andra kvinnliga ensamstående konstnärer i Stockholm, varav flera tillhörde en äldre generation. Några av dem var Maj Bring, Vera Nilsson, Siri Derkert och Ninnan Santesson. Hon umgicks också med Sara Lidman som under en period hade ett sommartorp i Hammerdal. Birgit Ståhl-Nyberg var även hon en konstnärsvän i Hammerdal. Med författaren och vännen Carl-Göran Ekerwald gjorde Berta resor kors och tvärs i länet som resulterade att de två på var och en sitt sätt skildrade Öarna i Storsjön.
Med knäppta händer och Blyg. 1970-talet
Efter uppmuntran av Bror Marklund utvecklade hon också under 1970-talet skulptur, framför allt barnporträtt i terrakotta och brons. Otte Skölds målarskola 1940: det säger en del om tidsandan och den manliga blicken. Otte Sköld, som inte var direkt känd för att uppmuntra sina elever levererade en dag följande beröm "Jag börjar frukta att Ni har en själ, fröken Hansson, en aldrig så liten!". Berta Hanssons manliga kollegor i Umeå tittade på några av hennes målningar och utbrast: "Inte ska ni tro att det här är nånting märkvärdigt".
Under 1980-talet försämrades efter hand hennes syn. Hon fick överge akvarellmålning, men fortsatte med teckning, oljemålning och grafiska bilder huvudsakligen baserade på äldre motiv. Under fem års tid kom fågelbilder i begränsad färgskala att dominera oljemåleriet. Hennes gripande "Sista fågeln" 1991 satte punkt för 52 års skapande. "Ikväll landade ännu en fågel på min uppspända målarduk. En stor och vit. Den allra sista..."
Hansson finns representerad vid Nationalmuseum i Stockholm. Moderna museet, Örebro läns museum och Jämtlands läns museum.
År 2009 kom boken "Berta Hansson" av Gunilla Carlstedt och Christian Åkerlund.
År 2012 satte Västerbottensteatern upp pjäsen "Anna och Berta", en "konstmusikal" av dramatikern och regissören Agneta Elers-Jarleman och kompositören Gunnar Edander om Berta Hansson och Anna Nordlander. Pjäsen gick i Skellefteå, men turnerade också, bland annat till Stockholm och Hanssons Hammerdal. Sveriges radios Kulturnytt beskrev pjäsen som att den "kan bli en ny klassiker"och tidningen Norran den som "en vacker skildring om att ha en längtan".
År 2017 utgavs barnboken "Fågeln i mig flyger vart den vill" av Sara Lundberg, som är en saga byggd på Hanssons liv.
Berta dog den 3 september 1994 i Maria Magdalena i Stockholm. Hennes gravplats finns invid Hammerdals kyrka.
Text: Eva Sundin
Offentliga verk (urval)
Tropik 1957
Livets träd, humanisthuset i Umeå 1963
Livets träd, Hammerdals kyrka 1960-66
Korsfästelsen, Hjortkvarns kyrka 1950-talet
Tropik 1957, gobeläng på Länsstyrelsen i Östersund
Vintergatan 1959, glasfönster i Haverö kapell
Korsfästelsen 1950-talet, gobeläng i Hjortkvarns kyrka
Livets träd 1960-66, gobeläng i Hammerdals kyrka
Livets träd 1963, gobeläng i Humanisthuset, Umeå universitet
Trädet 1965, applikation i Radiohuset, Stockholm
Uhuru 1968, applikation i Handelshögskolan i Stockholm
Uhuru 1972, applikation i Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Blomma till Afrika 1970-talet, posterminalen Tomteboda i Solna
Skapelsen 1977, glasfönster i Vännäs församlingshem
Skapelsen 1977, gobeläng i vilgselrummet i Skellefteå stadshus
Bibliografi:
Berta Hansson: Mina ungar : dagbok från en byskola, LT:s förlag, 1979
Carl Göran Ekerwald och Berta Hansson: Jämtarnas land, Liber förlag, 1980
Carl Göran Ekerwald och Berta Hansson: Öarna i Storsjön (tre delar: Andersön, Norderön/Verkön/Åsån och Frösön, Jemtbokens förlag, 1983, 1985 och 1986
Berta Hansson: Barn, Henki Tisen förlag, 1981
Berta Hansson: Kamratporträtt, Bildförlaget Öppna Ögon, 1984
Berta Hansson och Brita och Krister Stendahl: Att se och berätta, Verbum förlag, 1988
Berta Hansson: Paula Modersohn-Becker i "Ögonblick av närvaro. En konstnärernas konsthistoria", red Torsten Bergmark, Gidlunds förlag, 1989
Berta Hansson: Victoria Nygren – en norrländsk naivist i "Ögonblick av närvaro. En konstnärernas konsthistoria", red Torsten Bergmark, Gidlunds förlag, 1989