Jämtlandskvinnor Wikia
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Visuell redigering
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Visuell redigering
 
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:
   
   
'''Berta Justina Sethson''' föddes 6 oktober 1928 i Ede, Hammerdal. Hennes föräldrar var '''Seth Mauritz Eriksson''', född 22 september 1899 död 1962 och '''Karin Pålsson''' född 2 augusti 1893 död 1983. Hennes bror var '''Erik Sethsson''' född 1926. Hon gifte sig 1953 med '''Sven Einar Magnusson'''. De fick barnen '''Rolf Peter''' 1953 och '''Astrid Katharina''' gift Reinklou född 1955.
+
'''Berta Justina Eriksson Sethsson''' föddes 6 oktober 1928 i Ede, Hammerdal. Hennes föräldrar var '''Seth Mauritz Eriksson''', född 22 september 1899 död 1962 och '''Karin Pålsson''' född 2 augusti 1893 död 1983. Hennes bror var '''Erik Sethsson''' född 1926. Hon gifte sig 1953 med '''Sven Einar Magnusson'''. De fick barnen '''Rolf Peter''' 1953 och '''Astrid Katharina''' gift Reinklou född 1955.
   
 
Större delen av sitt liv bodde hon i Föllinge, där hon var under 30 år var verksam som lärare.
 
Större delen av sitt liv bodde hon i Föllinge, där hon var under 30 år var verksam som lärare.
Rad 17: Rad 17:
 
Boken ”Fägringar” växter som berör oss, ger mig känslan av att Berta hade stor insikt i örternas helande förmåga till läkning. Dedikerad till dotterdottern Mia som idag är läkare.
 
Boken ”Fägringar” växter som berör oss, ger mig känslan av att Berta hade stor insikt i örternas helande förmåga till läkning. Dedikerad till dotterdottern Mia som idag är läkare.
 
[[Fil:Bodda2009.jpg|vänster|miniatyr|280x280px|alt=|'''''Spelet om Bodda''''']]
 
[[Fil:Bodda2009.jpg|vänster|miniatyr|280x280px|alt=|'''''Spelet om Bodda''''']]
[[Fil:Boddaspelet PeterAlbertsson.jpg|vänster|miniatyr|200x200px|alt=|'''''Spelet om Bodda''''']]
+
[[Fil:Boddaspelet PeterAlbertsson.jpg|vänster|miniatyr|200x200px|alt=|'''''Spelet om Bodda. Foto: Peter Albertsson''''' ]]
 
[[Fil:Hotagen.jpg|vänster|miniatyr|273x273px|alt=|'''''Bygdespel i Hotagen''''']]
 
[[Fil:Hotagen.jpg|vänster|miniatyr|273x273px|alt=|'''''Bygdespel i Hotagen''''']]
 
[[Fil:Stain.jpg|miniatyr|278x278px|alt=|'''''STAIN''''']]
 
[[Fil:Stain.jpg|miniatyr|278x278px|alt=|'''''STAIN''''']]
Rad 25: Rad 25:
   
 
Hon höll också ofta föredrag om olika ämnen, ibland på jamska.
 
Hon höll också ofta föredrag om olika ämnen, ibland på jamska.
  +
   
 
Hon ledde en grupp på femtio skrivande kvinnor som kallades "Skrivande kvinnor". De har gett ut tre "Ordvävar".
 
Hon ledde en grupp på femtio skrivande kvinnor som kallades "Skrivande kvinnor". De har gett ut tre "Ordvävar".
Rad 43: Rad 44:
   
   
[[Fil:BertaKGE.jpg|vänster|miniatyr|200x200px|Berta tillsammans med Carl Göran Ekerwald]]
+
[[Fil:BertaKGE.jpg|vänster|miniatyr|228x228px|'''''Berta tillsammans med Carl Göran Ekerwald 1985'''''|alt=]]
  +
  +
  +
  +
  +
 
Bibeln på jamska översattes av Berta tillsammans med Harry Byberg, Herbert Sjödin och Per Hellby.
 
Bibeln på jamska översattes av Berta tillsammans med Harry Byberg, Herbert Sjödin och Per Hellby.
  +
  +
<br />
 
[[Fil:Bibel.jpg|miniatyr|200x200px]]
 
[[Fil:Bibel.jpg|miniatyr|200x200px]]
  +
  +
  +
  +
  +
1985 fick Berta Carl Zetterstöms minnesmedalj för jamtsk vitterhet.
   
   
Rad 52: Rad 65:
 
Tillsammans med Olof Lindgren mottog hon Länstidningens kulturpris 1991.
 
Tillsammans med Olof Lindgren mottog hon Länstidningens kulturpris 1991.
   
Berta dog den 11 april 2021 i på Mobacka äldreboende i Östersund.
+
Berta dog den 11 april 2021 i på Mobacka äldreboende i Östersund. [https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/kulturprofilen-berta-magnusson-ar-dod Länk SVT]
  +
[[Fil:Berta exponorr 1972 ÖParkiv.jpg|miniatyr|224x224px|'''''Berta på Expo Norr 1972. ÖP:s arkiv''''']]
   
   
Rad 58: Rad 72:
   
   
  +
Böcker:
+
'''Böcker:'''
   
 
Jamtblomman 1975, ill av Göran Boström
 
Jamtblomman 1975, ill av Göran Boström
Rad 88: Rad 103:
 
Jamska, 2014
 
Jamska, 2014
   
  +
Spel i urval:
+
'''Spel i urval:'''
   
 
Balladen om Söder, turné runt i länet, 2010,
 
Balladen om Söder, turné runt i länet, 2010,
   
 
Bygdespel på Språtabergets fäbodvall
 
Bygdespel på Språtabergets fäbodvall
  +
  +
Debora om Aksels Lindströms liv. 11 platser i länet, 2004
   
 
Frontgruvan, Hotagen 2002 och 2003
 
Frontgruvan, Hotagen 2002 och 2003
Rad 110: Rad 128:
 
Penningkeisen, Hotagen, 1990 och 1991
 
Penningkeisen, Hotagen, 1990 och 1991
   
Rymlingen, 2020
+
Rymlingen, 2000
   
 
Shåttkalase, Hotagen, 1995
 
Shåttkalase, Hotagen, 1995
Rad 124: Rad 142:
 
Villa Skottland, Hotagen, 1996 och 1997
 
Villa Skottland, Hotagen, 1996 och 1997
   
  +
Österhus brinner, Storsjöteatern 2000 och 2001
<nowiki>https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/kulturprofilen-berta-magnusson-ar-dod</nowiki>
 
  +
  +
 
'''Källor:'''
   
  +
Kyrkböcker
Källor:
 
   
 
Minnesord Länstidningen och Östersundsposten
 
Minnesord Länstidningen och Östersundsposten

Nuvarande version från 3 maj 2021 kl. 14.54

Berta Magnusson[]

Berta1
Berta2


Berta Justina Eriksson Sethsson föddes 6 oktober 1928 i Ede, Hammerdal. Hennes föräldrar var Seth Mauritz Eriksson, född 22 september 1899 död 1962 och Karin Pålsson född 2 augusti 1893 död 1983. Hennes bror var Erik Sethsson född 1926. Hon gifte sig 1953 med Sven Einar Magnusson. De fick barnen Rolf Peter 1953 och Astrid Katharina gift Reinklou född 1955.

Större delen av sitt liv bodde hon i Föllinge, där hon var under 30 år var verksam som lärare.


Under sin karriär har hon skrivit lyrik, prosa, revyer, kabaréer, sångspel och tidningsartiklar.

Jamtblomman
Fägringar

1975 debuterade hon med diktsamlingen "Jamtblomman", 39 dikter på jamska om blommor. 1979 kom boken "Glesingan", dikter på jamska. Berta började redan på 1960-talet att skriva dikter om blommor på jamska. Sin första blomdikt skrev hon 1966 ”Torrta”, på svenska fjälltolta. 1972 dristade hon sig till att skicka in sin första dikt på jamska till kulturredaktionen på ÖP. Det blev omedelbar succé och dikt efter dikt publicerades. Dikterna stimulerade fler att skriva. Hon skrv sju böcker på jamska. ”I förordet i sin sista bok ”Jamska, dikter & en uppsjö av ord” 2014 avslutar hon sitt förord med: ”Jag tackar er som läser och talar jamska. Min högsta önskan är att den får leva och verka i Jämtland långt in i framtiden.”

Boken ”Fägringar” växter som berör oss, ger mig känslan av att Berta hade stor insikt i örternas helande förmåga till läkning. Dedikerad till dotterdottern Mia som idag är läkare.

Bodda2009

Spelet om Bodda

Boddaspelet PeterAlbertsson

Spelet om Bodda. Foto: Peter Albertsson

Hotagen

Bygdespel i Hotagen

Stain

STAIN

1979 drog Berta igång den första revyn i Föllinge. I början var revyerna bara på jamska. Hon använde dem som ett redskap för att bevara jamskan. Hon värnade om jamskan. Hon tog initiativ till föreningen Barke. Barke hade teatergruppen "Glesingan".

Hon hann skriva ca 41 bygdespel.

Hon höll också ofta föredrag om olika ämnen, ibland på jamska.


Hon ledde en grupp på femtio skrivande kvinnor som kallades "Skrivande kvinnor". De har gett ut tre "Ordvävar".









BertaKGE

Berta tillsammans med Carl Göran Ekerwald 1985



Bibeln på jamska översattes av Berta tillsammans med Harry Byberg, Herbert Sjödin och Per Hellby.


Bibel



1985 fick Berta Carl Zetterstöms minnesmedalj för jamtsk vitterhet.


Jamtamots Hederspristagare 1989 – Berta Magnusson. Pristagaren tilldelades Hederspriset vid en av föreningen Jamtamots i Uppsala anordnad ceremoni och middag den 3 mars 1989. Huvudmotiveringen lyder: För hennes insatser för jamska genom bl.a. teater och lyrik, samt för att ha hållit skollektioner på jamska.

Tillsammans med Olof Lindgren mottog hon Länstidningens kulturpris 1991.

Berta dog den 11 april 2021 i på Mobacka äldreboende i Östersund. Länk SVT

Berta exponorr 1972 ÖParkiv

Berta på Expo Norr 1972. ÖP:s arkiv


Text: Kerstin Ellert


Böcker:

Jamtblomman 1975, ill av Göran Boström

Glesingan 1979, fotoillustrationer

Jamtblomman, nyutgåva 1980, tonsättningar av Olof Lindgren

Jamtsångan, 1980, tonsättningar av Olof Lindgren

Lapp-Nils, 1982, ill av Kerstin Bränngård, tonsättningar av Olof Lindgren

Orgelbrus, 1984

Snusdosan, 1986

Levnader, 1990, fotoillustrationer

Gaupa, 1991, ill av Kerstin Bränngård

Fägringar, 1992, ill Eva Wangerud

Gaupa Tvo, 2000, ill Kerstin Bränngård

Visor och ramsor, 2005, ill Kerstin Bränngård

Levnader II, 2010

Jamska, 2014


Spel i urval:

Balladen om Söder, turné runt i länet, 2010,

Bygdespel på Språtabergets fäbodvall

Debora om Aksels Lindströms liv. 11 platser i länet, 2004

Frontgruvan, Hotagen 2002 och 2003

Heliga Birgitta, Sunne kyrkoruin, 2003

Husförhöret

Lapp-Nils

Makalausa : ett spel om en mynningsladdare, 2011

Malin Tangen, Storsjöteatern, Östersund, 2005

Milla Clemensdotter, 2014

Penningkeisen, Hotagen, 1990 och 1991

Rymlingen, 2000

Shåttkalase, Hotagen, 1995

Spelet om Bodda, Bodsjö, 2000-2010

STAIN : om runstenen på Frösön, Storsjöteatern, 2012

Starshlåttn

Ti Gammalfaelom

Villa Skottland, Hotagen, 1996 och 1997

Österhus brinner, Storsjöteatern 2000 och 2001


Källor:

Kyrkböcker

Minnesord Länstidningen och Östersundsposten

Tidningsartiklar i LT och ÖP

Wikipedia

Norrländsk uppslagsbok