Berta Magnusson
Berta Justina Sethsson föddes 6 oktober 1928 i Ede, Hammerdal. Hennes föräldrar var Seth Mauritz Eriksson, född 22 september 1899 död 1962 och Karin Pålsson född 2 augusti 1893 död 1983. Hennes bror var Erik Sethsson född 1926. Hon gifte sig 1953 med Sven Einar Magnusson. De fick barnen Rolf Peter 1953 och Astrid Katharina gift Reinklou född 1955.
Större delen av sitt liv bodde hon i Föllinge, där hon var under 30 år var verksam som lärare.
Under sin karriär har hon skrivit lyrik, prosa, revyer, kabaréer, sångspel och tidningsartiklar.
1975 debuterade hon med diktsamlingen "Jamtblomman", 39 dikter på jamska om blommor. 1979 kom boken "Glesingan", dikter på jamska. Berta började redan på 1960-talet att skriva dikter om blommor på jamska. Sin första blomdikt skrev hon 1966 ”Torrta”, på svenska fjälltolta. 1972 dristade hon sig till att skicka in sin första dikt på jamska till kulturredaktionen på ÖP. Det blev omedelbar succé och dikt efter dikt publicerades. Dikterna stimulerade fler att skriva. Hon skrv sju böcker på jamska. ”I förordet i sin sista bok ”Jamska, dikter & en uppsjö av ord” 2014 avslutar hon sitt förord med: ”Jag tackar er som läser och talar jamska. Min högsta önskan är att den får leva och verka i Jämtland långt in i framtiden.”
Boken ”Fägringar” växter som berör oss, ger mig känslan av att Berta hade stor insikt i örternas helande förmåga till läkning. Dedikerad till dotterdottern Mia som idag är läkare.
Spelet om Bodda
Spelet om Bodda
Bygdespel i Hotagen
STAIN
1979 drog Berta igång den första revyn i Föllinge. I början var revyerna bara på jamska. Hon använde dem som ett redskap för att bevara jamskan. Hon värnade om jamskan. Hon tog initiativ till föreningen Barke. Barke hade teatergruppen "Glesingan".
Hon hann skriva ca 41 bygdespel.
Hon höll också ofta föredrag om olika ämnen, ibland på jamska.
Hon ledde en grupp på femtio skrivande kvinnor som kallades "Skrivande kvinnor". De har gett ut tre "Ordvävar".
Berta tillsammans med Carl Göran Ekerwald
Bibeln på jamska översattes av Berta tillsammans med Harry Byberg, Herbert Sjödin och Per Hellby.
Jamtamots Hederspristagare 1989 – Berta Magnusson. Pristagaren tilldelades Hederspriset vid en av föreningen Jamtamots i Uppsala anordnad ceremoni och middag den 3 mars 1989. Huvudmotiveringen lyder: För hennes insatser för jamska genom bl.a. teater och lyrik, samt för att ha hållit skollektioner på jamska.
Tillsammans med Olof Lindgren mottog hon Länstidningens kulturpris 1991.
Berta dog den 11 april 2021 i på Mobacka äldreboende i Östersund.
Berta på Expo Norr 1972. ÖP:s arkiv
Text: Kerstin Ellert
Böcker:
Jamtblomman 1975, ill av Göran Boström
Glesingan 1979, fotoillustrationer
Jamtblomman, nyutgåva 1980, tonsättningar av Olof Lindgren
Jamtsångan, 1980, tonsättningar av Olof Lindgren
Lapp-Nils, 1982, ill av Kerstin Bränngård, tonsättningar av Olof Lindgren
Orgelbrus, 1984
Snusdosan, 1986
Levnader, 1990, fotoillustrationer
Gaupa, 1991, ill av Kerstin Bränngård
Fägringar, 1992, ill Eva Wangerud
Gaupa Tvo, 2000, ill Kerstin Bränngård
Visor och ramsor, 2005, ill Kerstin Bränngård
Levnader II, 2010
Jamska, 2014
Spel i urval:
Balladen om Söder, turné runt i länet, 2010,
Bygdespel på Språtabergets fäbodvall
Frontgruvan, Hotagen 2002 och 2003
Heliga Birgitta, Sunne kyrkoruin, 2003
Husförhöret
Lapp-Nils
Makalausa : ett spel om en mynningsladdare, 2011
Malin Tangen, Storsjöteatern, Östersund, 2005
Milla Clemensdotter, 2014
Penningkeisen, Hotagen, 1990 och 1991
Rymlingen, 2020
Shåttkalase, Hotagen, 1995
Spelet om Bodda, Bodsjö, 2000-2010
STAIN : om runstenen på Frösön, Storsjöteatern, 2012
Starshlåttn
Ti Gammalfaelom
Villa Skottland, Hotagen, 1996 och 1997
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/kulturprofilen-berta-magnusson-ar-dod
Källor:
Minnesord Länstidningen och Östersundsposten
Tidningsartiklar i LT och ÖP
Wikipedia
Norrländsk uppslagsbok