Bodil Malmsten[]

Bodil Malmsten, föddes den 19 augusti 1944 i Bjärme, Näs församling.
Bodil Malmstens far var Ulf Malmsten, född 2 maj 1918 död 1984. Han var agronom och son till möbelarkitekten Carl Malmsten. Hennes mor var Inez Karolina Alm född 1 maj 1923, bonddotter från Bjärme. Morfadern var aktiv socialdemokrat som åkte runt på moped och hjälpte fattiga. Hennes syster hette Åsa född 24 augusti 1945.

Ol'Ersgården
På grund av föräldrarnas tidiga skilsmässa blev modern ensamstående med sina döttrar Åsa och Bodil och bodde i Ol'Ersgården i Bjärme. Det var endast ett år och fem dagars åldersskillnad mellan systrarna Malmsten, så de växte upp som tvillingar enligt Bodil Malmstens självbiografi "Mitt första liv" (2004). Modern tvingades dock flytta och ta arbete som hushållerska i Hälsingland, och då bodde Bodil ett halvt år hos sina morföräldrar men flyttade sedan till ett fosterhem i Vällingby. En period som hon har beskrivit som olycklig. Bland de böcker som lästes högt under barndomen finns Gamla och Nya testamentet.
Bodil Malmstens farfars farfar Per Henrik Malmsten (1811-1883) var läkare, professor och livmedikus till Oscar II. Han betraktades som en av de främsta läkarna i landet under sin verksamma tid och var vid sidan av sin professur vid Karolinska institutet även förste överläkare vid Serafimerlasarettet mellan 1860 och 1876. Efter att ha räddat kronprinsen Karl (sedermera Karl XV) från att drunkna i lappländska Kvikkjokk så fick han 1859 som tack en tomt på Djurgården där han lät uppföra sin bostad som därav döptes till Villa Kvikkjokk.
Under barndomen ville Bodil bli sjuksköterska eller balettdansös. Under tonåren var hon bland annat au pair.
Hon utbildade sig vid konstskolan Idun Loven i Stockholm 1964-65. Hon gick sedan på Konstakademin 1966-67.
Under 1960- och 1970-talen var hon sambo med illustratören Peter Csihas (1945–2011). Paret fick 1967 dottern Stefania Malmsten som kom att bli grafisk formgivare.
Bodil Malmsten debuterade med barnboken "Ludvig åker" (1970) tillsammans med Peter Csihas. Hennes första diktbok var "Dvärgen Gustaf" (1977). Den inleds med en dikt till Birger Wikström, som Malmsten menar är en oförtjänt bortglömd författare. Bland hennes andra inspirationskällor finns Thomas Bernhard, Samuel Beckett och Stig Claesson. "Dvärgen Gustaf" kretsar i korta dikter kring en dvärg som driver en cirkus. Hon fick delvis negativ kritik, något som ibland ses som en orsak till att det dröjde sju år till Bodils nästa diktsamling.
Hon fick sitt genombrott med diktsamlingen "Damen, det brinner!" (1984), som handlar om ensamhet och längtan efter kärlek och gemenskap. Bland hennes nästkommande diktsamlingar kan nämnas "Paddan och branden" (1987), "Nåd och onåd, idioternas bok" (1989) och "Nefertiti i Berlin" (1990). Hon blev eftersökt uppläsare av sina egna dikter. Hon beskrev ofta livet i fritt associerande språng mellan de stora frågorna och den individuella erfarenheten. Hon skrev på rim vid en tid då detta ansågs omodernt. Rimmen kan ibland vara tämligen hejdlösa som när hon rimmade parallelliskt på parabolantenniskt.
Bodil debuterade som romanförfattare 1994 med. "Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån", om den åldrade teaterdivan Maurice. Arbetet tog drygt sex år. Boken fick positiv kritik och nominerades till Augustpriset. Att boken blev huvudbok i Månadens bok gjorde att hon fick ett rejält tillskott i ekonomin.
Hennes andra roman,"Nästa som rör mig" (1996) handlade också om en falnande stjärna, fotomodellen Johanna.
Bodil hade framgång som dramatiker, för både radio, TV och teaterscenen. "Nakna damer på nedre botten mittemot" har satts upp på Stockholms stadsteater.
1990 sattes Bodils pjäs "Nåd och onåd" upp på Teater Plaza i Stockholm, och senare gjordes "Den underbara bysten" på Stockholms stadsteater. Bägge var baserade på hennes dikter. Samma år satte Uppsala stadsteater upp dramat "Tid och otid", vars handling kretsar kring kändisskapets baksida.
2004 hade hennes novellsamling "För att lämna röstmeddelande, tryck stjärna". Den blev 2005, uppsatt på Stockholms stadsteater, där delar av handlingen kretsar kring strider med Försäkringskassan.
2011 översatte Bodil pjäsen Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein av Marty Martin. Den sattes upp på Stadsteatern med Gunilla Röör. Premiär 31 juli 2011 i regi av Carolina Frände. Hon skrev även en intressant text till programbladet. Det skulle vara roligt att få läsa en samling med alla hennes förord och inledningar samlade någongång. Hon lyckades alltid göra en egen analys och skruva till texten hur litet utrymme till antalet tecken hon än hade till sitt förfogande.

Hon har också varit aktiv som krönikör och kåsör, något som bland annat resulterat i samlingsvolymen "Det är ingen ordning på mina papper" (1991) och uppföljaren "Det är fortfarande ingen ordning på mina papper" (2003).
Dessutom har hon översatt andras böcker och regisserat radioteater.
Hon har själv läst in flera av sina böcker som talböcker.
Bodil Malmsten tog körkort 1999, sålde sina möbler och flyttade till Frankrike. Hon var under en längre tid bosatt i ett hus på franska atlantkusten i Finistère (Bretagne). Hon kom snart att kallas "madame de la Suède" i grannskapet och lärde sig tala flytande franska.
Finistère blev också namnet på det bokförlag Bodil grundade och som drevs i samarbete med förlaget Modernista.
Under 2008 flyttade hon till en lägenhet i Saint-Nazaire vid Loires utlopp. År 2010 flyttade hon tillbaka till Sverige. Orsaken var enligt Bodil: "Tiden och livet. Tiden och anhörigheten. Och mycket av det var rent praktiskt. Jag var 63 år och det är nästan omöjligt att få tag på hantverkare i Finistère. Om en takpanna hade blåst av hade jag inte haft något tak. Om ett rör hade sprungit läck hade jag varit utan toalett för eviga tider. Huset var ganska stort. Det var ytor att hålla ordning på, mycket som måste fungera. Att ha ett hus är mycket att orka för en liten tant."
Med romanen" Priset på vatten i Finistère " (2001), om att bryta upp och välja en helt ny riktning i livet, fick hon ett nytt publikt genombrott. Hon började då också att skriva mer självbiografiskt och samhällskritiskt. "Priset på vatten i Finistère", exempelvis, handlar om en medelålders kvinna som flyttar till Finistère och får förslaget att hon ska skriva en bok om sitt liv.
2004 gav hon ut "Mitt första liv: den gudarna älskar dör inte", en självbiografi om tiden i Jämtland. Boken är delvis en uppgörelse med den egna generationens egoism och materialism, men också med socialdemokraternas förvandling.
Från hösten 2005 skrev Bodil kontinuerligt på bloggen Finistere. Hon utvecklade där en stil med korta och ofta drastiska dagsanteckningar, som sedan samlats och givits ut i bokform som "Loggbok, dagslägesberättelse, journal" i fem volymer. Ett halvår efter hennes död gavs dessa ut i samlingsvolymen "Loggböckerna 2005 - 2013".
2008 gav Bodil ut "Sista boken från Finistère", som är en uppföljare till "Priset på vatten i Finistère", men som handlar om hur den medelålders kvinnan från den tidigare boken tvingas bort från paradiset av oklara omständigheter, samtidigt som hon skriver en erotisk bok.
2012 presenterade Bodil hur hon arbetar som författare i boken "Så gör jag". Boken innehåller bland annat diskussioner om liknelser, inspiration, den första meningen, skrivprocessen, dramaturgi, grammatik och folkbildning, men kanske främst om läsning. Bland de delar som hon framhåller som författare är att skrivprocessen innehåller en "helvetesperiod", när skrivandet går trögt.

Efter att hon diagnosticerats med cancer, skrev hon utförligt om sin sjukdom och vården på Karolinska sjukhuset, på sin blogg. Hennes sista bok blev diktsamlingen "Det här är hjärtat" (2015), som gavs ut året innan hon avled. Det var den första diktsamlingen hon gav ut på drygt tjugo år och kretsar kring sjukdom och sorg, samtidigt som Bodil själv led av cancer. Hon gjorde sitt sista offentliga framträdande i december 2015.
2015 gick Bodil ut med att hon fått cancer, men menade att det var värre att tänka på sina anhörigas död än sin egen. Den 5 februari 2016 avled Bodil Malmsten i sitt hem. Hennes kvarlevor finns i Maria Magdalena urnlund i Stockholm.
Bodil Malmsten sommarpratade i radioprogrammet Sommar 1980, 1981, 1985, 1986, 1987, 1989, 1991, 1993, 2002 och var Vintervärd 2012.
Hon spelade även en roll i den svenska filmen Den allvarsamma leken.
Bodil Malmsten har ett litterärt Sällskap. Bodil Malmsten Sällskapet, vars ordförande är Bodils syster Åsa.
Länk till Sällskapets hemsida å Facebook. Länk.

Bokmässan i Östersund har uppkallats efter Bodil Malmsten. Bokmässan Bodil.

Ellen Sundberg gav 2020 ut en skiva med Bodil dikter, tonsatta av henne och några andra. Länk till dikten "Arv från ett fosterhem" på Youtube. Ellen sjöng den i TV-programmet Babel. Länk.

Bodil Malmsten fick under sin livstid ta emot ett flertal priser och utmärkelser. I december 2005 fick hon tillsammans med författaren Göran Palm dela på Ivar Lo-Johanssons personliga pris, som delas ut av styrelsen för Ivar Lo-Johanssons författarfond. Den gemensamma motiveringen var "för långvariga litterära insatser, väl förankrad i donatorns dröm om en social och förändrande litteratur". Om Bodil säger motiveringen att hon "gestaltar de sociala och psykologiska konflikterna med en precis lyhördhet, inte minst i monologsamlingen För röstmeddelande tryck stjärna". Den sammanlagda prissumman var 300 000 kronor.
Hon utnämndes till hedersdoktor av den humanvetenskapliga fakulteten vid Mittuniversitetet 2006.

Priser och stipendier:
1990 Östersundspostens litteraturpris
!991 Landsbygdens författarstipendium
1992 Stig Carlsson-priset
1993 Ferlinpriset

1995 Årets författare (SKTF)
1996 Aniarapriset
2002 Karl Vennberg-priset
2003 Signe Ekblad-Eldh-priset
2004 En bok för allas litterära humorpris för "Mitt första liv"
2004 Piratenpriset
2005 Länstidningens kulturpris
2006 Ivar Lo-Johanssons personliga pris
2007 Hedenvindplaketten
2010 Litteris et Artibus
2014 Samfundet De Nios Särskilda pris
2015 Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare för "Det här är hjärtat"
Text: Kerstin Ellert
Källor:
Kyrkböcker
Bodil Malmsten Sällskapets hemsida
Wikipedia
Tidningsartiklar Länstidningen och Östersundsposten
Bloggen. https://blogg.slaktingar.se/bodil-malmstens-slakt-och-forfader/