Brita Olofsdotter Tirén fick namnet "Skuckugrevinnan".[]
Brita Olofsdotter föddes i Brynje i Bergs socken 1879. Näst äldst av tio syskon. Föräldrarna hette Olof och Anna Persson. Familjen flyttade senare till Holmbäckänga i Bingsta där föräldrarna byggde en liten stuga sammanbyggd med en ladugård. När Brita var 11 år for fadern till Amerika. När hon var 12 år flyttade hon till moster Brita och hennes man Johannes Larsson som bodde i ett torp strax intill.
Konfirmation: läsbarnen skulle stå på gången med placering efter rang och begåvning. Först kom fröknarna Wallmark, vars far var inspektor, sedan kom Brita, fattig, men för sin begåvnings skull.
När Brita var 17 år, 1896, tog hon plats hos två lärarinnor i Östersund.
1897 är hon servitris på Djurgårdsbrunns värdshus i Stockholm. På värdshuset bodde ingenjör Berglund och hans engelska fru, barnlösa. Brita fick erbjudande att följa med makarna över till England för att tjänstgöra som den sjukliga fru Berglunds vårdarinna och sällskapsdam. Hon tackade ja till detta.
Hon skrev till föräldrarna och syskonen i Bingsta och berättade om hur underbara makarna Berglund var. Hon fick vackra dyrbara kläder. Hon trivdes framför fotografen och det finns många kort på henne i olika fina kläder.
Hon lärde sig språk, engelska och franska flytande, tyska och italienska försvarligt.
Hon fick lära sig umgår med "fint folk". Hon skulle presenteras vid engelska hovet av lord Corch. Det halssmycke hon skulle bära var värderat till 35000 kronor, men presentationen blev inställd.
Fotot är taget i England.
Makarna var ofta ute på resor och under en resa till Italien avled fru Berglund och mannen något år senare.
Fotot är taget i Nizza.
Makarna efterlämnade en stor förmögenhet som tillföll Brita. Den bestod av aktier och andra värdepapper och det gick att leva kungligt på avkastningen.
Brita gjorde många resor mellan London och Bingsta tillsammans med sin sällskapsdam Eugenie.
Under ett uppehåll i Östersund haffades de två damerna av polisen som spioner pga sin avvikande klädsel som överträffade det mesta i Östersund av prakt.Missförståndet reddes upp och de fick fortsätta till Bingsta.
Hennes ställning stack många i ögonen. De var avundsjuka och sade att hon använt utpressning, att hon hade obskyra rörelser i London som gav svindlande avkastning.
Hos slösade själv mycket, men byggde ett nytt hus åt föräldrarna, inklusive möblering och trädgård och hon bekostade utbildningen för några av sina syskon.
Hon bekostade sin syster Saras bröllop, kläder till hela brudföljet och en förtäring långt över det vanlig samt en bröllopsresa till London med släkten.
På resan till London sov hennes mamma i prinsessan Margaretas hytt (G VI A första gemål) och alla gick på en konsert med Caruso och en med sopranen Nellie Maelba på Covent garden.
Efter en vecka kom släktingen Oskar Tirén till London och då passade Oscar och Brita på att förlova sig.
1907 bestämde sig Brita att flytta hem till Sverige och Skanderåsen. Hon hade tidigare köpt en större fastighet med tillhörande jordbruk där.
Hit kom det rikliga bohaget från London som tillsammans med kvalitetsköp i Sverige fyllde den herrgårdlikande mangårdsbyggnaden.
Den 5 juli 1908 vigdes Brita Olofsdotter och Oskar Tirén i Bergs kyrka. Bröllopsfestligheterna talade man om i årtionden och de har ännu inte glömts. Ångbåten Carl XV svarade för överskeppningen till Skanderåsen varifrån Brita och Oskar bars i brudstol till gården. Musikkåren vid I 23 underhöll. Logen hade byggts om för bröllopsdansen. Bröllopsmiddag med idel specialitéer.
Länk till bröllopsfotot som finns i Jamtlis bildarkiv. Foto: Nils Thomasson. länk
Fru Tirén var van vid fest och glada människor omkring sig och det höll hon fast vid.
De levde ett liv i Skanderåsen som anstod en greve och en grevinna.
Troligt är att hennes kultiverade personlighet i kombination med skönhet, förkrossande charm och ett grevligt leverne födde grevinnetiteln och då blev automatiskt mannen greve.
De färdades genom bygden i den specialbeställda Tidaholmsriggen med gummiklädda hjul eller ridande (de hade två ridhästar). De hade en tvåanspänd rissla och hästarna var skylda av vita virkade täcken. De gjorde många utlandsresor bla en resa till Rom som kostade 10.000:-.
Paret bodde en gång på hotell Standard i Östersund och blev uppassad av en speciellt avdelad vaktmästare och mycket folk hade samlats utanför för att få se greveparet.
Brita ömmade för de fattiga.
Om Brita hörde att någon familj hade det besvärligt delade hon med sig. Då plockade hon ihop en matkorg och gick på hembesök. Hon gick på sjukvårdskurs i Östersund och nekade aldrig när hon blev kallad till barnsäng eller dödsbädd. Hon arbetade som frivillig i den provisoriska sjukstugan i Hoverberg under spanska sjukan. Hon blev själv sjuk, men överlevde och hade då en privatsköterska fröken Boström från Östersund.
Under första världskriget blev det problem för tillgångarna i England spärrades.
I väntan på krigsslutet använde man de enorma tillgångarna i Skanderåsen, smycken och bohag. De stora festerna och penningrullandet fortsatte.
En resa till England löste inte de ekonomiska problemen, värdena förblev infrusna.
Flera auktioner hölls på gården och 1922 var alla tillgångar slut, hela det grevliga boet blev skingrat.
Efter kraschen flyttade Oskar till Kvissle och Brita till Östersund där hon hade ”Jämten”, ett kafé som låg efter dåvarande Repslagargatan. Brita stannade i Östersund bara ett år. Den 25 november 1925 flyttade hon till Forsa församling i Hälsingland. Hon hade träffat Erik Teodorsson från Häggenås. som fyttat till Lund redan i augusti samma år. Brita och Erik drev en lanthandel i Lund. Vistelsen i Lund blev inte så långvarig. I december 1926 flyttade Erik och Brita till Hudiksvall. Erik blev kvar ett år i Hudiksvall och flyttade sedan tillbaka till Östersund. Förhållandet var slut. Brita bodde kvar i Hudiksvall och livnärde sig med att undervisa i språk.
På nyårsafton 1929 förlovade hon sig med Erik Nilsson, arbetare och änkling med tre barn. De gifte sig borgerligt den 12 juli 1930 och flyttade till Iggesund, Njutångers församling. Brita fick då en familj att ta hand om. Hon fortsatte att undervisa i språk och besökte ofta hembygden.
Brita drabbades av bröstcancer och dog i Iggesund 1940 och är begravd på Mariakapellets kyrkogård där.
Text: Kerstin Ellert och Ingrid Åkesson
Läs Ingrid Åkessons längre artikel om Grevinnan. Länk.
Källor:
Maria Sundberg berättar om sin mystikomsusade gudmor "Grevinnan", tidningsartikel okänd tidning och år.
Artikel i Länstidningen 4 november 1985
Artikel i "Berg och Åsarna ; 1978" av Ingemar Dahlänger