Martha Gustafva Boræus Risén Borg[]
Gustafva Borg föddes den 4 november 1810 i Östersund och hon dog 12 oktober 1786 i Östersund.
Gustafva Borg var i första äktenskapet 6 maj 1832 gift med rådmannen och handelsmannen Georg Risén. Han höll ”spiskvarter” eller värdshus och en viktualiehandel = livsmedel, i norra delen av Stortorget. Vid maken Georgs frånfälle fortsatte änkan att driva affärsverksamheten. Hon fick sonen Olof Halfdan Risén 1834 med honom.
Efter giftermålet 23 juni 1850 med Hattmakare Borg från Sundsvall var Gustafva sas på ”grön kvist” och lät officiellt bygga ett magasin till sin rörelse. Detta blev emellertid en teaterlokal där allehanda upptåg och offentliga nöjen tilldrog sig. Stället gick under namnet ”Borgens sal” och namnet blev så etablerat att även sedan Grand Hotell tillkommit på samma tomt, dess matsal fortsatte under samma namn. Maken tilldelades skötseln av den lilla affären, belägen i Residensgränd.
Oljemålning av Madam Borg
Madam Borg, som hon kallades, blev känd som en av stadens stora personligheter med epitet som rivande krögargumma, affärsgeni, karsk, respektabel, begåvad, godhjärtad m fl uttryck med positiv innebörd. Idag heter det mesta av kvarteret ”Auktionisten” men en del av kvarteret heter fortfarande ”Borgens”.
Uppgiftslämnade: Marita Johansson.
En dam med både affärssinne och skinn på näsan var den omtalade Madam Gustafva Borg (1810–1876). Hon föddes i Östersund och var den yngsta i en syskonskara på fem. Omtalad på många håll brukar hennes karaktärsdrag sammanfattas med att hon var en driftig krögarkvinna, praktisk, resonabel, energisk, omtänksam och hjälpsam. Hon gifte sig första gången 22 år gammal och det var det äktenskapet som ledde henne in i affärsvärlden. Den nyblivna maken, handlaren Georg Olofsson-Risén, hade några år tidigare fått tillstånd att driva ”spiskvarter” och Gustafva deltog med stort intresse i makens olika verksamheter. Efter 10 års äktenskap avled maken plötsligt men den nyblivna änkan fortsatte med att driva både näringsställe och makens närliggande handelsbod. Detta hade för en ogift kvinna faktiskt varit en omöjlighet vid den tidpunkten. Gustava utvecklade dessutom verksamheten och det är framför allt detta som har gett avtrycken till vår tid. Förutom att hon hade lov att servera lagad mat, hade hon även tillstånd att servera starka drycker, vilket hon försäkrade sig om genom att regelbundet betala den s.k. utskänkningsavgiften till stadskassan i Östersund. Gustafva gifte om sig med hattmakaren John Georg Borg. Med tanke Gustafvas omtalade driftighet, spekulerades det om att det nog varit Gustafva som friat till den beskedlige hattmakaren. Gustafva delade nu upp verksamheterna och lät Borg ställa sig bakom disken i handelsboden, medan hon själv fortsatte med att sköta krögeriet. Hon kände väl till de verkningar som starka drycker kunde ha och bestämde utifrån detta att hennes make skulle få en bestämd ranson, 24 skill om dagen, till en aftontoddy, men att den skulle intas på annat ställe i staden. Det finns dock en historia om att en gång, när dryckesnerven gjort sig extra påmind, smög sig maken till att servera sig ur en av Gustafvas brännvinsflaskor. Men just då kom Gustafva in och utan att ha sagt någonting lär hon ha gett maken en rungande örfil.
Beskedlige Borg lär då ha myntat det kända uttrycket: ”Jo, jag tackar jag”.
Men det är inte för örfilen Madam Borg gått till historien, utan för sitt teaterintresse. Östersund saknade vid den här tiden en lämplig lokal för som man sa ”större upptåg och offentliga nöjen”. Gustafva ansökte om att få bygga en teaterlokal, men fick avslag. Då ansökte hon om att få bygga ett större magasin till sin rörelse, vilket beviljades. När magasinet var klart lät hon inreda övervåningen till en teaterlokal. Lokalen fick namnet ”Borgens sal”. Vid invigningstillfället hade ännu inte trappan till övervåningen hunnit bli klar. Gustafva Borg var som vanligt inte rådlös, utan lät helt resolut göra ett hål i golvet och de inbjudna, många var damer i krinolin, kunde till åskådarnas nöje sedan ses klättra upp till övervåningen på en enkel pinnstege. Madam Borgs teatersal låg i mitten på 1800-talet ungefär på den plats där sceningången nu är till Storsjöteatern, strax intill torget i Östersund. I dag heter två tredjedelar av kvarteret ”Auktionisten”, men en del heter fortfarande ”Borgens” – lägg märke till genitiv-s:et på slutet.
Uppgiftslämnare: Thérèse Juel
Källa:
Uppsatsen ”Driftiga damer i dåtida Östersund”, 2000. Avsnittet om ”Madam Borg” är skrivet av Marita Johansson.
Thérèse Juel i Kvinnornas Sverige : en underbar resa, 2008