Karin Nilsson[]
Karin som barn
Karin som barn
Karin Nilsson föddes 18 december 1883 i Tullingsås, Strömsund och hon dog 1976 i Strömsund. Hennes föräldrar var slaktaren Nils Nilsson "KöttNils" född den 11 oktober 1832 död 1910 i Strömsund och hans andra hustru Karin Jönsdotter född 24 mars 1854 i Hammerdal död 1913 i Strömsund. De gifte sig 1874. Fadern hade tre barn i ett tidigare äktenskap. I andra äktenskapet föddes sju barn varav Karin var nr fem. Hennes syskon var Rebecca född 1869, Gertrud född 1871 död samma år, Gertrud född 1873.Alla tre i faderns första gifte, Brita född 1875 död 1886, Nils född 1877 död 1880, Jöns född 1879, Karin född 1882 död 1883, Julia Kristina född 1886 död samma år, Nils född 1887 död 1903, Jonas Otto född 1889 och Per Erik född 1891. Nils Nilssons första hustru hette även hon Karin Jönsdotter född 1847 död 1873,
Karin var den enda som fick högre utbildning.
Karin var slöjdlärarinna och rektor. Hon fick utbildning vid Nordenfeldska Handarbetsseminariet i Göteborg, Brunessons vävskola i Norrköping samt Textilinstitutet i Göteborg. År 1916 återvände hon till Jämtland. Hon blev anställd vid Jämtslöjds kvinnliga slöjdskola i Östersund 1921-1939 som dess rektor.
Hon har komponerat Arnljotbonaden i festsalen på restaurang Hov samt fanan i helsiden till Norrlands nation i Uppsala. Kyrkorna i bla Oviken, Kyrkås, Undersåker och Strömsund har arbeten komponerade av henne. Det är antipendier och mässhakar.
Arnljotbonaden, Arnljots saga illustrerad i tio scener varav den största visar slaget vid Stiklestad Karin har komponerat bonaden med utgångspunkt från Pettersson Bergers opera Arnljot från Gällö och genom dräktstudier av Olaus Manus teckningar om dagligt liv på 1000 talet ritade hon ett mönster till en bonad i finnväv som berättade om Arnljots liv på 1000 talet. Bonaden vävdes under hennes uppsikt på Jämtslöjds väveri av före detta eleverna Ester Eliasson, Marit Nilsson, Svea Jonsson och Agnes Henriksson enligt märkning höger hörn på bonadens avigsida. Vävskolans elevers kamratförening Skedkroken skänkte bonaden till restaurang Hov. Den blev upphängd och invigdes av landshövdingskan Dr Hanna Rydh Munck af Rosenschöld söndagen den 22 april 1932.
Boken Pinnbandspetsar gavs ut 1928
Karin Nilsson använde som underskrift till varje ruta citat ur Pettersson Bergers opera. Överst från vänster till höger:
1. Hur långt jag for här är målet, hit har jag längtat.
2. Så vittna du om min mandom.
3. Ja kamp må rasa.
4. Bringen Olav min hälsning.
5. Tillgiv din fiende och älska din nästa.
6. Ja allt må hämnas, Gunhilds svek, alla onda ord.
7. Tung blev hämnden jag svurit hårdsinta jämtar.
8. Var är det riket som nås utan resa.
9. Strid för ljuset, det är det högsta.
10. Fram, fram Kristmän, Kungsmän, Korsmän, även vår död skall bringa sanningen seger.
1932 gav Karin ut ett litet häfte med titeln "Jämtlandssöm". Inspirationen kom från några örngott funna på 1920- och 1930-talet från områden omkring Föllinge i Jämtland.
De sista 35 åren av sitt liv har hon haft kurser inom sitt yrke. Hembygden och dess kultur har i alla år varit hennes stora intresse. För sina insatser har Karin erhållit Hembygdens byamärke i guld år 1925 och utmärkelsen Illis Quorum vid Östersunds stads jublileum år 1936.
"Nattvarden " av E. Olsson, Lit. Antependinen i dubbelväv från Ovikens gamla kyrka. Komposition av Karin Nilsson.
Text: Anita Allberg
Källor:
Strömsundsboken ; 2015
Kyrkböcker Ström