Kerstin Johansson i Backe[]
Gunhild KERSTIN Bergqvist föddes 23 november 1919 i Boden. Hennes föräldrar var snickaren Oskar Ludvig Manfred Bergqvist född 1890 och Ida Amanda Vestman född 1895. Hennes syskon var Erik Manfred född 1916 och Mary Lilian Yvonne född 1924.
Kerstin var författare. Hon lade till namnet ”i Backe" när hon debuterade. Hon bodde då i byn Backe i Ångermanland, Jämtlands län. Efternamnet Johansson fick hon när hon gifte sig1943 med författaren och dramatikern Karl Erik Johansson i Backe (1914-2002). Barn: Kerstin Birgitta född 1944, Kerstin Elisabeth född 1947, Agneta Katarina född 1957 och Erik Oskar Mikael född 1959. 1979 lämnade makarna och barnen Backe och flyttade till Östersund.
Kerstin föddes i Boden men växte upp i Kiruna. Hon hade en dotter med utvecklingsstörning, och det var anledningen till att hon började skriva. Hon gick ständigt runt och undrade varför just hon hade fått ett barn som inte skulle bli som andra. Därför började hon skriva på nätterna för att komma bort från de svåra tankarna.
Hon debuterade 1961 med "Holken". Hennes första böcker var lättsamma, för att väga upp hennes egen sorg. Det var först senare som hon började skriva om mobbning och rasism. Hon menar att barn får mer utbyte av att läsa böcker om de problem som de själva brottas med. Hennes böcker handlar ofta om barn som blir mobbade eller på andra sätt utstötta. I "Som om jag inte fanns" utspelas handlingen under 1930-talet. Elina är finsktalande och i dåtidens svenska skola fick man inte tala finska. Konflikten mellan Elina och lärarinnan trappas upp allt mer. Boken har filmatiserats som "Elina - som om jag inte fanns", 2003.
1964 deltog Johansson i dokumentärfilmen "En dag med Katarina" av Maj Ödman. I dokumentären berättade hon hur det kan vara att ha ett barn med utvecklingsstörning. Det var första gången som TV skildrade hur livet kunde te sig för dem som levde med ett utvecklingsstört barn. Kerstin Johansson berättar att hon funderade länge över om hon skulle "vika ut sig i teve". I filmen ställer Kerstin Johansson den svåra frågan: "Hur ska de bli för Katarina när vi inte längre finns?"
Kerstin satt åren 1989-1997 på stol 9 i Svenska barnboksakademien.
Hon dog den 18 januari 2008 i Visby.
Länk till trailer om filmen Elina. Länk.
Hennes Böcker:
- 1961 Holken (ill. av Iben Claute)
- 1962 Det där med Ninne
- 1962 Eskil och fröken och andra berättelser
- 1969 Y 73 Dronten
- 1972 Dom kallar mig Fetkamsen (skolmiljö)
- 1976 Straffet (om en mobbare)
- 1977 Mellanspel i Miramont
- 1978 Som om jag inte fanns (skolmiljö om finskspråkiga Elina) Även som film 2003.
- 1979 De osynliga (ill. av Inger Edelfeldt)
- 1981 Moa och Pelle (ill. av Inger Edelfeldt) (en kärlekshistoria)
- 1983 Sveket
- 1984 Bara en tokig katt (ill. av Tord Nygren)
- 1985 Röda rubinen (med Bodens centralskola)
- 1986 Klassens pajas1987 Flickan som trodde hon var osynlig
- 1987 Pojken som rymde (ill. av Gunilla Kvarnström)
- 1988 Spjutspetsen (skolmiljö)
- 1990 Där inga prästkragar växer (1920-talets Norrbotten)
- 1990 Elinor
- 1992 Lyckolandet (om flyktingpojken Achmed)
- 1992 Storsjöodjuret (teckningar av Leif Korsman)
- 1994 Solgatan
Många av hennes böcker är översatta till tyska, norska och finska.
1982 fick hon Nils Holgersson-plaketten för "Moa och Pelle".
Text: Kerstin Ellert
Källor:
Kyrkböcker
Dödsnotis Sveriges Radio
Dödsruna i tidningen Allehanda
Norrlänkdsk uppslagsbok
Jag vill inte skriva snälla sagor, Intervju i Dgens Nyheter 11 januari 2003
"Författare & illustratörer för barn och ungdom", del 4
Wikipedia