Jämtlandskvinnor Wikia

Kristina Bromée[]

KristinaBromee

Brita KRISTINA Kjellsson föddes den 10 augusti 1859 i Östnår, Hackås. Hennes föräldrar var kyrkvärden Kjel Persson född 1823 i Näs och Brita Katarina Wiklund född 1828 i Oviken. De gifte sig 1849, de bodde i Östnår, Hackås. Hennes syskon var Per född 1850, Nils född 1854, Anders född 1857, Illa Maria född 1861, Daniel född 1865, Hanna Viktoria född 1868 och Märta Olava född 1871.

Hon gifte sig 1883 i Hackås kyrka med Olof Bromée född 1849 i Näcksta, Hackås och död 1942 i Sveg, kronolänsman och landsfiskal i Sveg. De flyttade först till Lillhärdal 1883, sedan till Undersåker 1885 och därefter till Sveg 1886. De fick barnen Kjell Viktor Skunke född 1884 i Lillhärdal död 1967, John Leonard född 1886 i Undersåker död 1887, Folke Laurentius Skunke född 1888 i Sveg död 1977, Ivar Immanuel Bromée född 1890 i Sveg död 1917, Olof Verner Bromée född 1892 i Sveg död 1913, Nils Herbert Sixten Bromée född 1894 död 1986 och Herje Gösta Reinhold Skuncke född 1898 död 1985 och Olga Viktoria (Svedberg) född 1900 i Sveg död 1980.


Kristinas familj var musikalisk och Kristina sjöng och komponerade. Hon fick även ett par sånger utgivna på förlag. Även hennes man var musikalisk. Det musicerades ofta och särskild när man fick främmande.

Sonen Nils beskriver Kristina som sluten och allvarlig, samtidigt medkännande, lugn, klarsynt, hade seghet och energi och hon var och en god psykolog. Hon var mannen Olofs bästa rådgivare.

11 augusti 1909 anländer två kollin med fornsaker till Svegs nybyggda järnvägsstation under pampiga former. Bakom beställningen ligger Kristina Bromée, primus motor i den nybildade föreningen Härjedalsslöjd.

1909 förevisade Kristina en liten utställning i Godtemplarhuset med Härjedalens hemslöjdsalster. Utställningen ordnades av den nybildade föreningen Härjedalsslöjd. Kungaparet Gustav V och drottning Viktoria besökte utställningen. Detta skedde i samband med invigningen av järnvägslinjen Sveg-Orsa.

Tillkomsten av hembygdsgården "Gammelmon" kom till på Kristinas initiativ och invigdes 1918.

Dagarna upptogs under mer än tre decennier av arbetet med hemslöjdsrörelsen. Kristina ansvarade för flera av föreningens årsberättelser. De är skrivna på mycket god svenska.

Ett representativt urval av landskapets kulturarv visades senare upp på den Baltiska utställningen i Malmö 1914. Härjedalsslöjd deltog med en rumsinteriör från Härjedalen.

VävkursSveg1917

Foto Jamtli fotograf okänd: Vävkurs i Sveg år 1917. Uppe på bron längst ut till höger sitter lärarinnan Helena Öberg. Övriga på bilden är: friherrinnan Märta af Petersen, Frida Lystedt, Anna Brolin, Margareta Persson, Stina Englund och Kristina Bromée, samtliga från Sveg. Ida och Karin Jonsson, Kolsätt. Sara Persson och Milly Lindskog från Sveg. Övriga är okända.

Föreningen Härjedalsslöjd.

Bakgrunden till hemslöjdsföreningen var "Damernas i Sveg syförening" som Kristina startat 1906. Medlemmarna var grannfruarna i allmänhet i det dåvarande samhället, de gjorde även en del hemslöjdsarbete. När föreningen Jämtslöjd startade 1908 valdes Kristina in i styrelsen som representant från Härjedalen. Hon ombildade 1909 syföreningen till lokalförening under Jämtslöjd. 1913 gjorde Kristina en hemställan till Hushållningssällskapet om bidrag med pengar för att uppmuntra allmogekvinnorna att återupptaga den gamla värderade hemslöjden. Kvinnorna har ej råd att bekosta växtfärgning och bekosta finnväfvnader. "Räddningsaktion Härjedalsslöjd". Hon ville också att kvinnorna skulle återupptaga sina Härjedalsdräkter. Härjedalsslöjd har haft många utställningar och kurser genom åren.

De sista fem åren var Kristina sjuklig och sängliggande. Kristina dog 1945.

Sammanställt av Kerstin Ellert 20230301

Bromeebil

Foto Jamtli: Sveg den 27/6 1922. Vid ratten bilens ägare, länskogsvaktare A.E. Eriksson "AE", Sveg. I baksätet landshövding Johan Widén och Kristina Bromée, Sveg. I framsätet landsfiskal Olof Bromée, Sveg, bredvid honom (till höger på fotot) Sven Arne Swedberg.


Härjedalsrokoko

Källor:

Boken "Härjedalsrokoko under två sekler", 2021. Artikel av Ola Hanneryd.

Folkräkningar, husförhör och födelseböcker Hackås och Sveg.

Sveriges dödbok 1830 till 2020