Kristina Hansson[]
Kerstin (Kristina) Hansson föddes 6 april 1861 i Mellangrevie, Malmöhus län. Hennes föräldrar var Hans Hansson född den 25 mars 1821 och död 30 oktober 1880 i Mellangrevie och Else Hansdotter född den 29 september 1826 i Tygelsjö och död den 7 dec 1897 i Mellangrevie. Hennes syskon var Anders född 1849, Anna född 1851, Karna född 1857, Elna född 1859, Carolina född 1863, Christina född1865 och Catarina född 1867.
Kerstin var ogift, hotellägare och kallas "Drottningen af Åre".
Kerstin känner tidigt en längtan att göra någonting annat av sitt liv. Hon ser inte ett liv på landet som det som ska vara hennes lott. Hon flyttar tidigt hemifrån till staden Helsingborg där hon får olika tjänster, men framförallt arbetar hon på hotell. Hon besitter stor arbetslust och tycker om att organisera och få saker att hända. Hennes far är inte glad över hennes yrkesval, att arbeta på hotell, något som han anser är rent utav en syndig sysselsättning. Hon lider med sin mor som fött sju barn mellan 1849 och 1867, där sex av barnen är flickor. Kerstin har dåligt samvete för att hon, när fadern avlidit, tycker att hon sviker sin mor.
Efter många år i Helsingborg så flyttar Kerstin på hösten 1888 upp till Jämtland och Östersund, där hon fått arbete på Stadshotellet som är beläget på gård 47-48 på Prästgatan. Kerstin är mycket arbetsam och tycker efter några år att hon inte får uppskattning nog för sitt arbete. Hon blir osams med sin arbetsgivare hotelldirektören Erik Berggren och säger upp sig. Hotellet är en stor arbetsgivare i Östersund. Om man granskar de flera sidorna med anställda i kyrklängden verkar också omsättningen vara stor bland personalen.
Av en väninna som äger ett kafé på stan så får Kerstin rådet att söka en tjänst i Åre på en mindre familjegård som även hyr ut till turister. Åre som turistort har börjat komma i ropet och Kerstin som länge närt en dröm om att öppna ett eget hotell ger sig på vinst och förlust upp till Åre.
År 1894 flyttar hon till Mörviken och startar med ett kafé och matservering i Benjaminsgården. Hon börjar nästan genast att utse en lämplig tomt för sitt hotellbygge och beger sig till ägaren för att få köpa marken av honom. Hon har tur och får fin kontakt med den äldre mannen som varit politiker och hon beger sig sedan till Östersund och en bank där för att försöka få ett lån. Hon har förberett sig noga och hon vet precis hur hon vill ha det. Hon har fått kontakt med en byggmästare Christen Andersson från Björnänge och presenterat sin ide för honom. Han imponeras av Kerstin och går med på att bygga hennes hotell.
Åre var inte någon turistmagnet med detsamma när intresset för den friska och hälsosamma luften började komma, utan fick under några år stå i skuggan för främst Mörsil. Inte förrän 1895 byggdes det första hotellet i Åre och då av den driftiga kvinnan Kerstin Hansson.
Åregården med annex
Hotell Åreskutan - Åregården
Hotell Åreskutan var ett trevånings trähus, klätt med liggande panel. Arkitekturen hade drag av amerikansk "stick style«" och schweizerstil med rika lövsågeriarbeten. Sannolikt var det ett monteringsfärdigt hus med Christen Andersson från Björnänge som ansvarig byggmästare.
En person som inte såg med blida ögon på "skånskan" som slagit sig ner i Åre var stationskarlen Albin Wettergren. På den plats där Jämtlands med tiden största turistort skulle växa fram, fanns före järnvägens framdragning inget samhälle med namnet Åre, utan två byar, Totten och Mörviken. De bestod av sammanlagt sju fjälljordbruk. Sedan järnvägsstationen färdigställts erhöll stationsinspektör A.F. Wettergren 1883 tillstånd att servera mat i andraklassväntsalen. Året därpå även i tredjeklassväntsalen. År 1888 uppfördes en liten separat restaurang i en enkel träbyggnad intill stationshuset. "Åre Jernvägsrestaurant", "Wettergrens matsal", "Kuben« eller »Låddan", hade plats för 70 gäster.
Wettergren hade en tid planerat att bygga Åres första turisthotell, men innan han hann tänka klart kom "skånskan" som hade en ovanlig energi, dessutom var hon kvinna, vilket var näst intill oförskämt tyckte han, att som kvinna tro sig kunna både bygga och driva ett hotell. Wettergren satte igång med sitt bygge året efter "skånskans" Hotell Åreskutan var invigt, och ett år senare kunde stationskarlen inviga sitt "Grand Hotell".
Albin Wettergren och Kerstin Hansson var bittra konkurrenter i det lilla samhället, där båda vände sig till samma målgrupp. Hotellgästerna tillhörde uteslutande ett borgerligt skick, där arkitekter, doktorer, kaptener och grosshandlare var vanliga yrken. Wettergren stämde t.o.m. Kerstin för illojal konkurrens, vilket ledde till att hon tvingades böta tio kronor. År 1899 utvidgade båda sina rörelser. Kerstin Hansson lät bygga "Societetspaviljongen" och Wettergren "Restaurang Totten", "Den gula paviljongen" i Tottens by. Det var sannolikt ett monteringsfärdigt hus. Intill Restaurang Totten uppfördes, också på initiativ av Wettergren, "Restaurang Villa Tott". År 1929 byggdes "Hotell Tottgården" på platsen där de båda restaurangerna legat. Vid årsskiftet 1908–09 brann Wettergrens Åre Jernvägsrestaurant ned.
Hotell Continental
Hotell Björneborg
Kerstin jobbar och sliter och efter att ha arbetat nästan tio år i ett streck börjar hon få en längtan till något annat. Hon driver i hotellet också Åre post- och telegrafstation. I Karin Härjegårds roman finns en kock som hon sammanbor med. De få gånger hon hinner göra sånt som de tillresta turisterna ägnar sig åt, att njuta av naturen och miljön är lätt räknade. En dag får hon ett besök av en hotelldirektör från Stockholm, Hjalmar Tornblad. Han hade tagit över det anrika Hotel Continental och behövde en duktig och kunnig medarbetare. Han vill rekrytera henne till sitt Hotell Continental, där hon ska få en mera administrerande huvudsyssla. Kerstin ber om betänketid, hon vill rusta upp sina båda hotell innan hon säljer dem.
Tornblad skapade 1904 ett temporärt annex i det som i dag är Hotell Terminus strax söder om hotellet. Han byggde 1905 på flyglarna så att de blev jämnhöga med huvudbyggnaden samtidigt som flera av festlokalerna omvandlades till hotellrum. Hotellet hade nu 220 rum, 260 med annexet och var störst i Skandinavien. Detta hotell var det första Hotel Continental i Stockholm. Den 30 juli 1904 stiger Kerstin på tåget till Stockholm efter att ha sålt båda sina hotell till två män från Dalarna, för att börja sitt nya liv i huvudstaden.
Men efter fem år, på våren 1909, kommer hon tillbaka men stannar då i Björnänge. Där övertar hon 1910 Hotell Björngården. Hon har även från Stockholm med sig en fosterson, Emil Arthur Nilsson född 14 juni 1894 i Reading Pennsylvania, USA död 1931 i Illinois, USA. Emil kom till Sverige 1904. Hans far var Swen Adolph Nelson född 1859 i Sverige och hans mor var Elna Hansson. Elna, som var Kerstins syster och mejerska, emigrerade 1886 till Amerika och gifte sig 1886 i New York med Swen Adolph. Emils pappa dog 1894 i Reading samma år som Emil föddes. 1922 står sonen Emil som obefintlig i kyrkboken, men det visar sig att han emigrerat från Åre till USA 1921 och han var då ingenjör. Emil gifte sig 1926 i Illinois med Caroline Bretcher (1896-1990). De hade en dotter Caroline Nelson. När Kerstin dog 1928 hyrdes hotellet ut en tid men fick sedan stå tomt och förfalla tills Åre brandkår fick i uppdrag att se till att huset brann ner.
Hur och av vad fick Kristina sin ork, hon hade ju inte ens rösträtt. En fantastisk kvinnlig förebild och före sin tid.
Christina dog den 23 juni 1928 i Björnänge och hon är begravd i Helsingborg. I dödboken står hon med namnet Kerstin. När och hur namnet Kristina kommit till är okänt.
Fritt tolkat av Eva Sundin juni 2021
Hotell Åreskutan senare Åregården
1914 övertogs rörelsen av den i Åre välkände hotellägaren Agnar Meurling, född på Öland och etablerad restaurangägare i Stockholm. Mot första världskrigets slut igångsatte han omfattande ombyggnadsåtgärder som leddes av arkitekt Karl Güettler och Åres mest framstående byggmästare Mårten "Byggis" Ohlson. Hotellets namn ändrades till Åregården och både namn och huvudkaraktär är bevarade idag. Troligen var det Meurling som uppförde villabyggnaden i hotellets trädgård. Kring 1980 genomgick anläggningen nästa genomgående förändring då hotellet byggdes till med en flygel längs backen mot stationen och då de tolv mindre flerbostadshusen tillhörande BRF Åregårdarna uppfördes på marken ned mot väg och järnväg. Hotellets lobby och bar har alltid varit en central mittpunkt för Årebor och turister. Med ett stort fokus på våra härliga gäster, fantastisk mat och dryck, roliga fester och ett konstant strävande efter att bli det bästa fjällhotellet i Skandinavien, är vi hotellet för dig som vill bo exklusivt och uppleva det lilla extra. Idag står hotellet lika stolt i centrala Åre by med lika mycket charm och tradition som för 120 år sedan.
Källor:
Drottningen af Åre, en roman av Karin Härjegård
Hotell Åregården Historia
Kyrkböcker. Malmöhus län, Åre och Östersund
USA födelsebok 1894, dödbok 1931, folkräkning 1900, Emiweb
Turismens miljöer - Från bygden, Länsstyrelsen Jämtland
Wikipedia
Kristina Hansson levde ogift med en man från Belgien som också blev kock på hennes hotell.