Laura Fitinghoff[]
Laura Matilda Bernhardina Runsten föddes 14 mars 1848 i Sollefteå. Hennes föräldrar var kyrkoherden teologie doktor och riksdagsmannen Jonas Bernhard Runsten född 16 december 1801 och hans andra hustru Ottilia Mathilda Catharina Löfwander född 12 februari 1816. Hennes fyra systrar var Anna Cecilia född 1845, Jenny Ottilia Maria född 1846, Elin Augusta Christina född 1849 och Hilda Ingeborg Malvina född 1853. Hon hade också tre bröder, som dog i späd ålder.
Fadern, som ett tag förestått den skytteanska professuren, undervisade själv sina döttrar i kristendom, latin, litteratur och astronomi. I hemmet fanns också en fransk guvernant. Kyrkoherdens fru och döttrar fick hjälpa till att ta hand om de fattiga. Under vintern 1867–1868 kom tiggare dagligen till prästgården för mat och övernattning. Laura fick även utbildning vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm, där familjen tillbringade vinterhalvåret på grund av faderns riksdagsarbete.
År 1871 gifte sig Laura Runsten med brukspatron Conrad Fitinghoff som ägde Conradsfors bruk. Paret fick tre barn, varav endast den förstfödda dottern Rosa överlevde. Laura Fitinghoff var den 15 år äldre makens andra hustru.
Familjen bodde på gården Sofielund i Rödeby i Blekinge, som de ägde åren 1880-1885. Efter några ekonomiskt turbulenta år köpte paret Ekensholms slott och bosatte sig där. Efter att maken förlorat sin förmögenhet 1885 genom ekonomiska spekulationer och dåliga investeringar levde paret huvudsakligen åtskilda. Den kärva ekonomiska situationen utgjorde förmodligen en av orsakerna till att Laura Fitinghoff inledde sin författarbana. I Stockholm hade Laura ett flerbostadshus och försörjde sig på inkomsterna från hyresgästerna. Där bodde hon med sin dotter Rosa, sin syster och sin mor.
Från 1885 då Laura flyttat till Stockholm tog hon aktiv del i stadens kultur- och föreningsliv. Hon hade ett stort kulturellt nätverk och var bland annat verksam i Sveriges Författareförening och Sällskapet Nya Idun. Djurskydd, nykterhet, dialektforskning och hembygdskultur tillhörde de frågor som engagerade henne, även i det skönlitterära skrivandet. I rådgivningsskriften "Om uppfostran", 1904, diskuterade hon barnuppfostran och vikten av sexualupplysning. Hon var nära vän med Arthur Hazelius som rådfrågade henne inför öppnandet av Skansen. Hon var bekant med honom sedan ungdomen.
År 1892 blev hon änka. Makens förmögenhet var därefter, på grund av ointresse från hennes sida, förlorad och bolagen gick i konkurs. Från 1903 bodde hon i Villa Furuliden i Stocksund.
En liten verld bland fjällen. Illustration Jenny Nyström
Från filmen "Barnen från Frostmofjället" 1945
En liten verld bland fjällen. Illustration Jenny Nyström
Laura Fitinghoff skrev romaner, berättelser och barnböcker. Många av hennes böcker hämtar motiv från hennes uppväxt i ett norrländskt prästhem. Hennes författarskap var huvudsakligen riktat mot barn och kvinnor. Hon skrev också under pseudonym Eli Heiki.
Laura debuterade med den uppmärksammade barnboken ”En liten verld bland fjällen”1885, en bok om hennes barndomsminnen som hon en gång skrivit ner för sin dotter Rosa. Boken utgavs med illustrationer av Jenny Nyström och blev en framgång.
Boken skildrar fem systrars vardag och lek i en prästgård i norra Sverige och hyllades för sin friskhet i samtida recensioner. Den brukar betraktas som den första svenska barnbok som i sin helhet utspelas i en norrländsk miljö - ”den första moderna svenska barnboken”.
Boken var också den första barnboken som tog upp hur barn blev till samt att flickorna fick smutsa ner sig.
För romanen "Vårluft" fick hon halva Iduns litteraturpris 1891.
”I fjälluft”1899 handlar främst om författaren själv och hennes systrar, där återvänder hon till debutbokens syskonskara och beskriver systrarnas liv som unga vuxna i mitten av 1800-talet. Det är en skildring av kvinnoliv i en brytningstid, där flickorna slits mellan frihetslängtan och den konservative faderns krav.
Lauras sista utgåva är hennes mest kända, ”Barnen från Frostmofjället” 1907, en social norrlandsskildring, som utkom i många upplagor och översattes till flera språk. En sentimental skildring om sju föräldralösa barn som under nödåren i slutet av 1860-talet ensamma måste ta sig över fjäll och ödemark i sällskap med geten Gullspira. I företalet till "Barnen ifrån Frostmofjället" skriver Laura att hon velat skriva en bok som når inte endast de förmögna hemmens barn utan kan "uttränga den osunda kolportörlitteratur och jolmiga söndagsskollektyr som frestande bjudes eller påtvingas barnen". Hon ville framställa bokens rollfigurer, allmogebarnen, som intelligenta och fantasifulla och inte som beskedliga våp eller illmariga mottagare av överklasshjältarnas barmhärtighet. Därmed skulle barn från alla klasser känna igen varandra och känna igen sig själva. Barnen liksom folket de möter i gårdarna talar norrländskt allmogespråk. Boken predikar nykterhet och religiositet. Den har kallats Sveriges första stora realistiska barnroman. Författarinnan avsåg att skriva en fristående fortsättning på boken, som skulle skildra barnens tillvaro i de hem de vunnit, men den fortsättningen kom aldrig till stånd. "Barnen från Frostmofjället" har filmats flera gånger. Spelades in bla i Undersåker. 2011 dramatiserades Barnen från Frostmofjället och blev en bejublad uppsättning på Stockholms Stadsteaters scen i Skärholmen.
Av intresse är att dottern Rosa senare i serien "Hågkomster och livsintryck", berättat om en okonventionell ”safari” som modern Laura företog i slutet av 1880 eller början av 1890-talet med sitt eget och systerns, minderåriga barn. Den djärva fotvandringen gick från Edsele över skogarna mot Ragunda, dit gruppen anlände välbehållen men utpumpad efter diverse strapatser, bl.a. en skogseld. ”Barnen från Frostmofjället” uppvisar i handling och grundidé vissa överensstämmelser med den äventyrliga vandringen i de djupa jämtlandsskogarna långt tidigare.
Laura dog den 17 augusti 1908 i Stocksund. Hennes gravvård återfinns på Sollefteå kyrkogård.
Text: Kerstin Ellert
Hervor Sjödins bok om Laura Fittinghoff
Hervor Sjödin som har åkt runt och berättat om Laura.
Laura Fitinghoffsällskapet. Hundra år efter författarinnans död bildades Sällskapet 2008 med det uttalade syftet att vidmakthålla intresset för, vidga förståelsen för och främja forskningen om Laura Fitinghoff. Länk
Böcker:
En liten verld bland fjällen: berättelse för barn. Stockholm: Hökerberg. 1885. Med teckningar av Jenny Nyström. Så sent som 1991 utkom den i faksimilutgåva.
Taflor ur lifvet och naturen.Stockholm: Lamm. 1886. Med teckningar av Jenny Nyström.
Nya svenska barnbiblioteket:originalberättelser för barn. Saml. 1: upptagande berättelser af J. C. von Hofsten, Mathilda Langlet och Laura Fitinghoff. 1888. Med originalillustrationer av Jenny Nyström.
I rosengård: barnberättelse.Stockholm: P. A. Huldbergs Bokf.-aktb. 1890. Med teckningar av Jenny Nyström-Stoopendaal. - Ny upplaga med titeln Vådasskott 1912.
I löfsprickningen: berättelse för de unga.Stockholm: P. A. Huldbergs Bokf.-aktb. 1891. Med teckningar av Jenny Nyström-Stoopendaal. - Ny upplaga med titeln "Erik och Saima"1912.
Vårluft: en berättelse för ungt folk. Stockholm: Frithiof Hellberg. 1892.
Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar: berättelse för barn. Stockholm: Hökerberg. 1904,1912. Illustrationer av Hilma af Klint.
Barnen ifrån Frostmofjället : en barnberättelse för små och stora.Stockholm: Ljus. 1907.
I myrstacken.Stockholm: Svenska andelsförl. 1917. Illustrationer av E. Kruse.
För många om rummet: sagor och berättelser.Stockholm: Sv. andelsförl. 1926.
Idun, se länk
Källor:
Andersson, Maria: Laura Fitinghoff i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018). www.skbl.se/sv/artikel/LauraFitinghoff
Heggestad, Eva: Fången och frö - 1880-taöts svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala univ. Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, 1991
Lager, Birgitta: Laura M B Fitinghoff i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Conrad och Laura Fitinghoff, Ångermanlandsrötter på genelogi.se
Svenskt författarlexikon : biografisk handbok till Sveriges moderna litteratur (del 1, 1900-1940). Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942
Wikipedia
http://nyaidun.se/laura-fitinghoff/
https://www.laurafitinghoffsallskapet.se/lauras-biografi/