Maud Mattsson[]
Maud Anna Maria Åslund Mattsson är född den 16 mars 1947 i Söderhamn, Hälsingland och bor nu i Häggsjönäs-Njarka. 1977 gifte Maud sig med renskötaren Mattias Mattson. Hon har barnen Johan Henrik, Anna Helena och Per Gustaf.
Efter nio års äktenskap 1986 lade Maud Mattson grunden till ”Njarka sameläger”, ”Njarka” är sydsamiska och betyder ”udde uti sjön”. ”Njarka” ligger på en udde i Häggsjön i västra Jämtland.
Ofta är det Maud, som möter vid entrén.
Maud vill berätta en annan historiebeskrivning – den sydsamiska. Hon vill visa på den levande historia och den tillgång, som renskötande samer utgör i dag. Hon lyckades med att få köpa marken ute på udden av ett skogsbolag och sedan följde intensiva månader av byggande och sommaren 1986 slogs dörrarna sedan upp för ”Njarka” – en samisk boplats att visa för turister. Hit är alla välkomna, barn som gammal, enskilt eller i grupp.
Foto: Kerstin Ellert
Maud visar besökarna de olika byggnaderna och bjuder på kokkaffe, Egen matsäck kan man äta i grillkåtan. Maud berättar om den samiska vardagen och hur renskötsel bedrivs. Hon berättar om växter som växer där och som används av samerna till olika ändamål, bl.a. kvanne som är c-vitaminrik och som används både som föda och medicin, bl.a. torkad till ”godis”.
Foto: Kerstin Ellert
I samelägret visas olika sysslor från en samisk vardag bla hur man bereder renskinn. Du kan också testa att kasta lasso! I den stora åttkantiga kåtan finns en utställning av sameslöjd med spåtrummor, kåsor och fina knivar gjorda i sydsamisk tradition.
Maud Mattsons pedagogiska upplägg är enkelt och stimulerat till att lära sig mer om sydsamisk kultur.
Grillkåtan. Foto: Kerstin Ellert
I Njarkas tre kåtor på udden finns det vedkamin och ett litet gasolkök. Den som bor i kåta har fritt inträde till Njarka samt tillgång till bastu, båt, kanot och fiskekort till viken. Möjlighet att lösa kort även till en större del av sjön.
Foto: Kerstin Ellert
Njarka Sameläger tilldelades NCK:s pedagogiska pris 2013.
Priset, som skapats för att belöna insatser inom området kulturarv och lärande, delades i år ut för sjunde gången. Så här löd deras motivering:
Mottagandet sker långt bortom uppvisningar av samedräkter och exploatering av urbefolkningar. Istället möter man en vardag där äkta och varma människor berättar och delar med sig av sina erfarenheter, sin historia och sina tankar. På ett inkluderande sätt får besökaren förståelse för tankemönster och grundläggande etiska värderingar som ligger till grund för samisk kultur och samiska traditioner. Berättelser, t ex om björkens användbarhet i allt från bark till sav, ger ett perspektiv på hur människan är en liten del av ett stort kretslopp. Begreppet hållbar utveckling får en djup och betydelsefull innebörd genom de tankar som förs fram kring respekt för miljö, djur och människor.
Uppgiftslämnare: Kerstin Ellert