Rosa Arbman[]
Rosa Sofia Arbman föddes 1861 i Rätan. Hon var yngsta dotter till prosten Ernst Arbman född 2 november 1818 i Undersåker död 1896 och. Eva Eskilina Dillner född 5 augusti 1820 i Brunflo död 1907 i Åsele. Rosa flyttade som tvååring till Sunne där hon växte upp i Sunne prästgård.
Rosa hade flera syskon: Johannes född 1844, Olof Emanuel född 1847, Olga född 1850, Alma Gudlofva född 1853, Ernst född 1855 och Hilda Margareta född 1857. (Systern Alma Gudlova och deras mor Eva Eskilina finns också i vår databas).
Rosa Arbman uppträdde som ”Mor Dårdi” vid folkliga sammankomster såsom en humoristisk jämt-mora med en betydande förmåga att roa sin publik med drastiska historier. Hon samlade sina bästa i två häften på sunnemål, vilka uppskattades av läsekretsen; ”Litte för ro skull” 1891 och ”Trö och allvaru” 1892. Hennes berättelse om bondeledaren Nils Larsson i Tullus ”Bondehövdingen” utgavs 1900, men publicerades först som följetong i Jämtlands Tidning på beställning av Saxon. Hon väckte 1905 uppmärksamhet med prosaboken ”Troll Anna i Bäckmon”, en skildring av jämtländskt folkliv med inslag av skrock och övertro. Boken väckte intresse i Stockholmspressen, där emellertid recensenterna tyckte sig finna influenser från Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”. Jämtländska litteraturkännare, främst landsantikvarie Eric Festin, har emellertid hävdat att Rosa Arbmans bok skrevs före Gösta Berling, Han mottog för Jämtlands Fornminnesförenings arkivs räkning det första manuskriptet, vars tillkomstår anses bekräfta detta förhållande. 1914 publicerade Rosa Arbman moderns, Eva Eskilina Arbmans kulturskisser under rubriken ”Kapten Silfverbrand”.
Hon har även medverkat med artiklar i Jämten 1911 och 1919.
Rosa Arbman var en av pionjärerna för att bevara och sprida jämtskan.
Kompositören Wilhelm Peterson-Berger tillägnade henne pianostycket Valzerino år 1892.
Rosa dog 1919 i Sunne. Hon är begravd i den Arbmanska graven på Sunne kyrkogård.
Text: Kerstin Ellert
Artikel av P G Norman om Rosa i Jämtlands tidning 1878, Tryck för att läsa artikeln..
Läs några dikter av henne på jamska i Jämtlandsposten 1885. Tryck här för att läsa dikterna.
Källor:
Tidningsartiklar Jämtlands tidning och Jämtlandsposten
Wikipedia
Herdaminnet Ernst Arbman
Norrländsk uppslagsbok
Jamtamot av Per-Gunnar Norman