Jämtlandskvinnor Wikia

Sigrid Brita Maria Kråik - Känd som Sakka Nejne

Sakka1

Sakka.

Sakka föddes den 5 januari 1936 i Handölsdalens sameby.

Sara kråik

Sakkas mor Sara Kråik.



Hennes föräldrar är Mattias Alfonsius Kråik född 15 juni 1901 i Frostvikens lappförsamling, död 22 december 1954 i Storsjö och Sara Nikolina Nilsson född 27 maj 1912 i Frostvikens lappförsamling död 12 november 1994 i Storsjö. Paret gifte sig 2 april 1933. Familjen bodde i Storsjö i folkräkningarna 1940 och framåt.

Konfirmation1

Sakkas konfirmation i Storsjö Kapell










Sakkas syskon är Lars Nikodemus Kråik född 28 oktober 1934 i Undersåkers lappförsamling död 21 juni 2021 i Storsjö, ogift, Ingemar Mattias Kråik född 1 mars 1937 i Åre död 7 mars 1979 i Undersåker, ogift, Margit Ragnhild Elisabet Kråik född 30 juli 1939 i Östersund död 23 maj 2000 på Frösön, ogift, Alice Margareta Kråik gift Nilsson född 8 december 1941 i Östersund, Nils Gunnar Kråik född 10 feb 1944 i Storsjö död 28 december 2009 i Hede, Per Gustaf Kråik född 29 jan 1950 i Storsjö död 2 april 2014 i Ljungdalen.


Sakka gifte sig 8 juni 1957 med Sjul Axel Nejne född 24 februari 1924 i Vilhelmina, död 12 april 1992 i Klimpfjäll, Vilhelmina. Gravsatt på Fatmomakke kyrkogård. Sakka skilde sig från honom 4 januari 1981. Paret bodde i Gäddede och efter 1980 bodde Sakka i Strömsund.

Deras barn: Eva Susanne Nejne född 27 juni 1956, Maria Elisabet Nejne född 4 juli 1958 och Sjul-Anders Mattias Nejne född 2 februari 1967.

Sakka var sydsamisk lärare, översättare, tolk, slöjdare och samisk lokalradioreporter.

Tjallingen

Tjallingen 1940-talet. Familjen Kråiks renar.

Sakka tillhörde den samiska släkten Kråik. Hon bodde sina första levnadsår i byn Tjallingen. Hon växte upp med sydsamiskan från sin mor som var noga med att hon skulle lära sig språket.

SAME ÄTNAM

Sakka har arbetat som modersmålslärare i sydsamiska, tolkat för Sametinget och översatt litteratur. Hon var medförfattare till Sametingets sydsamiska ordbok. 1997–2002 var hon ordförande för Same Ätnam.




Men att undervisa var inte självklart till en början då hon hade tre barn att ta hand om. Men trots det så valde hon att börja ta sommarkurser och utbilda sig till gymnastiklärare. När hon var klar med utbildningen uppmuntrade hennes dåvarande rektor att hon skulle undervisa i sydsamiska. Vilket hon gjorde, samtidigt som hon studerade sydsamisk grammatik. Det var starten på en lång kamp för språket och kulturen. En stor drivkraft i hennes språkkamp har varit att hennes tidigare elever och yngre generationer sydsamer väljer att lära sig språket.

Sakka pris

Sakka Nejne från Strömsund blev nyligen uppmärksammad för sitt stora engagemang för att synliggöra det samiska språket. På bilden syns också till vänster Aanna Johansson Larsson, kommunens samiska samordnare och Gudrun Öjbrandt, distriktschef. Foto: Carina Wiik


2017 uppmärksammades hon av Strömsunds kommun för sin insats för samiska språket. Motivering: Under många år har Sakka Nejne från Strömsund engagerat sig för att sprida och synliggöra det samiska språket och kulturen. Sakka bor i Strömsund och har under många år och på många sätt arbetat för att sprida och synliggöra det samiska språket. Hon har hållit föreläsningar, språkkurser och medverkat aktivt i arrangemang inom såväl förskola, skola som äldreomsorg.

Sakka Nejne brann för det samiska språket – alltid med glädje. Hon ville lära alla samiska, om så bara några ord. Hon brukade lära andra kunder i butiken vad till exempel mjölk och bröd heter på sydsamiska.

Ankaredekyrka

Ankarede kyrka.


Sakka dog 21 juni 2023 i Strömsund. Hon är gravsatt i Ankarede.





På Riksarkivet i Östersund finns rullband, kassetter och videokassetter med bla radioinspelningar och intervjuer med Sakka (Sakka Nejnes personarkiv C:1)

JTJnärbild

Foto: Berit Djuse

LTJ AJjpeg

Lars Theodor tillsammans med Arne Jansson.


Sakka var släkt med skidlöparen Lars Theodor Jonsson född 1903, död 1998. Sakka var barnbarn till Lars Teodors syster Kristina Maria född 1883. Hennes dotter Sara Nikolina Nilsson var född 1912 var mor till Sakka. Sakka var mycket mån om Lars Theodor och följde honom och hans liv. Lars Theodor tog många skidlöparpriser under 1920- och 1930-talen. Han var bla med i tre olympiska spel och tog medaljer i två svenska mästerskap.



Smycke2

Halssmycke designat av Sakka.

Sakka2

Sakka.


Text: Kerstin Ellert


Källor:

Sakka Nejne, personarkiv, Ljungdalen, 14841. Riksarkivet i Östersund

Sakka Nejne, personarkiv om Lars Theodor Jonsson.

Wikipedia

Folkräkningar Sverige 1860 till 1990.

Sveriges dödbok på webben