Sara Bexelius[]
Sara Bexelius
Sara Margareta Larsson föddes 1918 i Hede Lappförsamling. Föräldrar var fjällmannen Torkel (Torkil) Larsson (1887-1962) och Maria Magdalena Fredriksdotter (1893-1975). Hennes syskon var Kristina Lucia (1921-1940), Fredrik Emanuel (1923-2014), Lars (1925-1992), Nils Lennart (1933-1999).
Saras mamma Maria Larsson. Foto: Ernst Manker
Sara föddes på en bondgård i Iffelnäs i Hallens socken i Jämtlands. Maria kom från Glen i Oviksfjällens lappby, Undersåkers lappförsamling. Hon bodde på gården i Iffelnäs i väntan på att hennes första barn skulle födas. Den nyfödda flickan döptes i Hallens kyrka 22 december 1918, en månad gammal. Flickan Sara skrevs in i Hede lappförsamling, där båda hennes föräldrar var inskrivna vid hennes födelse.
Sameskolan i Mittådalen
Sameskolan i nutid
Sara gick sina första skolår vid nomadskolan i Mittådalen. När hon gått ut sjätte klass bodde hon en tid hos sin mormor korgfläterskan Stor-Stina i Glen för att lära sig sköta ett traditionellt samiskt hushåll. "Men först fick jag lära mig att aldrig skämmas för min härkomst". Från vintern 1933 var Sara tillsammans med sina föräldrar på Skansen i Stockholm där de var anställda som värdar på samevistet.
När hon 1938 jobbade som kocka på ett vägbygge i Härjedalen träffade hon sin man Åke Bexelius född 17 november 1912 död 1992. Han var handelsresande. De flyttade till Kinnekulle i Västergötland där de gifte sig 17 mars 1940 och bodde där en tid. I och med att hon gifte sig med en ickesame förlorade hon sitt renmärke.
Sara och Åke fick fem barn: Lars-Åke (1939-2000) Leif (1943 -1997) Christina född 1945, Jan född 1947 och Per-Olof född 1949.
Samekåtan på Jamtli 1962. Foto: Halling
Samekåtan på Skansen 1935. Foto: Nordiska museet
Efter några år i södra Sverige flyttade Sara med sin familj tillbaka till Jämtland. Efter att ha bott på lite olika ställen fick de till slut en modern lägenhet på Samuel Permans gata. Trots att Sara var fembarnsmor förvärvsarbetade hon under hela livet. Under senare delen av livet hade hon en egen kiosk i Karlslund. Eftersom maken Åke var handelsresande så fick Sara klara av vardagslivet med barnen själv. Barnen fick en strikt uppfostran och uppmanades läsa vidare och skaffa sig ordentliga utbildningar. Under några somrar på 1960-talet arbetade Sara i vistet på Jamtli där hon informerade besökare om samiska traditioner. Sara släppte aldrig kontakten med sin samiska bakgrund trots alla år i stadsmiljö. Hon var stolt över sin bakgrund och försökte aldrig förneka den som många samer gjorde när de flyttade till stan. Sara pratade samiska med sina föräldrar och vid högtidliga tillfällen bar hon kolt. Däremot pratade hon inte samiska med sina barn. När Sara fått egen familj arbetade hon bara på Skansen på somrarna. Hon hade då med sig tre av barnen, de övriga fick vara hos sina morföräldrar. Sara var på Skansen ända till sitt sista levnadsår 1993.
FILMEN SAMPO LAPPELILL
Från Sampo Lappelill
Sara, hennes far och två av hennes söner Leif och Lars-Åke var skådespelare i filmen Sampo Lappelill, som hade Sverigepremiär den 18 dec 1949. Leif Bexelius spelade huvudrollen Sampo Lappolill och hans bror Lars Åke spelade Anu, Sampos bror. Sara var deras mor och Torkel Larsson deras morfar precis som i verkligheten. Filmen spelades till största delen in i Sirges (Sirkas) sameby i Jokkmocksfjällen. Filmen är regiserad av Rolf Husberg och Stig Weelén. Den bygger på en berättelse av Zacharias Topelius. Texten finns digitaliserad genom projekt Runeberg i "Lärobok för folkskolan". Länk till texten.
Efter ett långt och innehållsrikt liv med arbete in i det sista avled Sara i hjärtinfarkt den 2 oktober 1993 utan att ha varit sjuk tidigare. Sara kremerades och hennes aska spreds för vinden i hennes älskade fjälltrakter.
Hennes barnbarn Jerker Bexelius blev år 2009 Gaaltijes verksamhetschef. Gaaltije i Östersund är en viktig sydsamisk mötesplats och informationskälla. Här finns en butik och ett bibliotek och de arrangerar utställningar, seminarier, näringslivssatsningar och utbildningar.
Text: Eva Sundin
Källor:
Tre sydsamiska kvinnoporträtt. Red. Ewa Ljungdahl, Gaaltije 2017 Länk till skriften, pdf.
Från Bygden
För Sapmi i tiden, Nordiska museet
Birge Ekerlids hemsida
Dödsruna i Dagens Nyheter 14 oktober 1993
Wikipedia
Sampo Lappelill projekt Runeberg