Sigrid Strand[]
Foto: Stefan Persson, Tidningen Härjedalen
Edit SIGRID Jeanne Strand föddes den 23 november 1924 i Linsell. Hennes föräldrar var arbetaren Olof Emanuel Strand född 1895 och Anna Johansson född 1901. De gifte sig 1923. När Sigrid föddes bodde familjen i Glöte. Hennes syster var Svea KERSTIN Adela född den 6 september 1922. Fadern blev sedan hemmansägare i Kyrkbyn, Sveg.
Folkräkningar: 1940 bodde hon med föräldrarna. 1950 bodde hon på Frösön och var kontorist. 1960 och 1975 bodde hon på Prästgatan i Östersund, kontorist. 1985 bodde hon i Turas, Linsell.
Sigrid fick inga barn.
Sigrid provade roller hos Calle Flygare och sökte sig tidigt in till Dramaten. De drömmarna blev inte av pga att hon fick tbc.
Artikel i ÖP: Jag gick folkskolan i sex år men någon annan utbildning hade jag inte, det fanns ingen ekonomisk möjlighet, säger Sigrid Strand som flyttade med syrran Kerstin när hon fick jobb i huvudstaden. Det var ganska blåögt att ge sig iväg. Jag hade 15 kronor på fickan. Som tur var jobbade Kerstin på en affär där vi fick ”kritsa” mat, minns Sigrid som också fick jobb trots bristen på utbildning. Jag sökte alltid jobb som jag inte var kvalificerad för, men det gick att lära sig i efterhand. Dessutom läste jag mycket kvällskurser under tiden i Stockholm. Efter åtta år gick sedan flytten norrut till Östersund. Sigrid hade träffat en man som hon flyttade upp med.
Sigrid tog som ung tummen till Frankrike och sedan dess har hon sällan eller aldrig tittat i backspegeln, alltid har något nytt mål hägrat. Sigrids eget arbetsliv har innehållit många utmaningar, hon har provat catwalken som modell, liftat genom Europa, hantverkat och kämpat mot en ögonsjukdom som gjort att hennes syn blev grovt nedsatt på äldre dar. Men det är ändå arbetet som uppfinnare som har tagit den största delen av hennes tid.
Sigrid var större delen av sitt liv bosatt i Turas, Linsell, Härjedalen. Hon hade alltid haft en särskild blick för behovet av innovationer och tekniska lösningar för dagliga brister och problem. Hon hade uppmärksammat att kvinnor generellt sett inte tacklade problemen på samma sätt som männen, att de inte var lika benägna att ta för sig, ta stora risker, att se storskaliga företagsidéer eller att sätta sig i ekonomisk skuld för utveckling.
Kerstin och Sigrid. Foto: Marit Manfredsdotter, ÖP
Sigrid och systern Kerstin har bott kvar på gården Turas ända fram till 2009 men då beslutade de gemensamt att skaffa en lägenhet inne i Sveg. De vårdade sin mor hemma i Turas tills hon var närmare 102 år. Snöskottning och vedhämtning kostar på krafterna och nu ska vi ha det lite gott de sista åren, säger systern Kerstin.
Sigrid bildade en stiftelse ”Sigrid Strands fond för kvinnliga uppfinnare i Jämtlands län”. Hon startade fonden år 2000. Sigrids önskan var att hjälpa fram och entusiasmera innovativa kvinnor och samtidigt knuffa på utvecklingen av länets företagsamhet. ”Stiftelsen skall, utan begränsning till vissa familjer eller bestämda personer, främja i första hand länets näringsliv genom att stödja kvinnliga uppfinnare samt kvinnor med innovativa affärsidéer, bosatta i nuvarande Jämtlands län.”
När Sigrid gick bort fortsatte fonden för kvinnliga uppfinnare och innovatörer att dela ut pengar.
Metspön var Sigrids väg in i uppfinningarnas rike. I stället för att gå omkring med bambuspön i flera delar så ville hon ha en bättre lösning. Att göra ett teleskopspö var något jag tänkte på i tio år, problemet var att bygga det när man inte har kunskap om material och annat. Idén fick jag av radioantenner som det gick att dra ut. När Sigrid till slut kom till skott och lämnade in en patentansökan så var det för sent. Några månader tidigare hade patentet redan tagits. Jag blev så ledsen och deprimerad, säger Sigrid. Lite för sen var hon även då hon sökte patent på en smidigare vägmarkering för plogbilar. Därför vill jag med stipendiet försöka hjälpa kvinnor att komma till skott med sina idéer snabbare, förklarar Sigrid Strand.
Helena Lindell delade ut ett diplom till 2009 års jämställdhetspristagare Sigrid Strand. Helgas motivering till årets pris löd: ”Jämställdhetspriset går till Sigrid Strand som genom sin fond delar ut stipendier till kvinnliga uppfinnare i Jämtlands län. Detta innovativa pris har öppnat ögonen för en grupp som ofta får kämpa hårdare för att synliggöra sina idéer. Med sin fond slår Sigrid Strand ett slag för jämställdheten.”. Foto: Stefan Persson, ÖP
Hösten 2006 fick Sigrid Strand mottaga Mentorpriset från Agne Johanssons Minnesfond på Tekniska Mässan i Stockholm. Sigrid fick priset tack vare sin fond och därmed som den mentor hon var för kvinnliga uppfinnare. 2009 mottog hon även ett jämställdhetspris från det kvinnliga nätverket Helga som varje år delade ut ett jämställdhetspris i Härjedalen. Alla prispengar liksom hennes kapital överförde hon under sin levnad till fonden och hälften av kvarlåtenskapen efter hennes död gick också till fonden.
Stiftelsens styrelse utser stipendiat en gång varje år. Stipendiet utgörs av ett penningbelopp från fonden samt diplom och blommor. Stipendiet skall i första hand användas till kunskapsinhämtning, kontaktskapande, prototyper, produktutveckling, komplettering och förbättring av befintliga produkter och allt vad som i övrigt tillhör förverkligandet av utvecklingsbara idéer.
Styrelsen utser också ”Den Hjälpande Handen” som har hjälpt stipendiaten med stöd och råd.
2010 har Sigrid vid en intervju mängder av ritningar och ideér utspridda över köksbordet i väntan på förverkligande.
Fortfarande är det snedfördelat mellan kvinnor och män inom innovationssystemet. Det sitter i normer och strukturer. Tittar man på registrerade patent är knappt sju procent registrerade av kvinnor, säger Jenny Sandström i fondens styrelse.
Gården Turas och dess tillhörigheter har systrarna skänkt till fonden.
Sigrid dog den 23 mars 2011 i Ytterberg, Sveg.
Text: Kerstin Ellert
Källor:
ÖP den 2 januari 2010
ÖP den 24 november 2010
ÖP den 5 maj 2011
Tidningen Härjedalen den 9 september 2016
ÖP-magasinet 23 september 2021
hemsida "Sigrid Strands fond för kvinnliga uppfinnare i Jämtlands län"
Pressmeddelande från fonden 2020-10-09
Kvinnor som fått stipendiet:
2000 Ingemo Månsson
2001 Stina Hedin
2002 Olliann Lundberg
2003 Sofia Gulliksson
2004 Åsa Ulvede
2005 Eva Magnusson
2006 Susanne Wallner
2007 Eva Zwahlen samt Linda Börjesson och Malin Rosén (uppmuntrande bidrag)
2008 Lillie Nässén
2009 Kerstin Sunnerheim
2010 Karin Rihpa för metoden att tillverka fiskolja, helt naturligt
2011 Marit Sundin
2012 Malin Lilliesköld för disktrasa med skrubbdel
2013 Maria Svensson Wiklander för utvecklingen av digitala träningsdagboken Peppster för elitidrottare
2015 Eva Rosén för offertsystem för tryckeribranchen
2016 Frida Stein för grundandet av MyMowo för digital gruppträning
2017 Maria Hasselbom för grundandet av ThermoBar eluppvärmda vattenkar för hästar
2018 Cecilia Kögel Ermeskog för munvårdsprodukter
2019 Ann-Mari Darj för onlinekurser för nybörjare som vill komma igång med sitt sparande och investera sina pengar
2020 Sara Carlemår för för sin sociala innovation och buisiness startup i bolaget GLOW 4 equality AB.