STINA BACKMAN JÄMTE[]
Kristina Sofia Backman Jämte föddes 15 maj 1891 i Hede. Hon var dotter till Anders Backman född 1858 i Myssjö och Märta Jonsdotter född 1867 i Hade (död 1891 i barnsängsfeber när Stina föddes). Hennes styvmor blev Anna Margareta Bergvall född 1856 i Ragunda (gift med Anders Backman 1894). Famlijen bodde i Kövra, Myssjö där Stina växte upp. Hon står som icke-döpt i kyrkböckerna. Familjen var baptister. Hon hade även en styvsyster Hildur Emma Charlotta Naeslund född 1889.
Hon bodde nästan hela sitt liv i Myssjö förutom en kort period 1923-24 i Uppsala.
Hon var känd som författaren ”Stina Jämte”, Hennes första bok utkom 1931, ”Olles upplevelser på fäbodvallen : berättelser från fjällvärlden”. ”Nära gränsen : en berät-telse för de unga” utgavs 1934 och ”Jämte” samma år. Hon publicerade en folklivsberättelse från Storsjöbygden 1938, ”Det gryr över fjällen” om den frikyrkliga väckelserörelsens framväxt på Jämtlands landsbygd och konflikten med den etablerade statskyrkokristendomen. Hon utgav senare ”I byarna kring sjön” och en romansvit med jämtländska motiv bestående av ”Sägnen från Stjärntorpet” 1946, ”Vid fjällbäckens källa” 1948, och ”Silverstjärnan” 1950. I den förstnämnda romanen behandlas främst den märkliga och ännu de fakto olösta gåtan kring den skotske lorden Mc Clure, som mördades i Jämtland under gåtfulla omständigheter i början av 1800-talet. Läraren Carl Noring har i Hackås sockenkrönika 1965 aktualiserat samma skakande drama. Jämtlandsforskaren, major Lennart Westerberg på Frösön har lagt ned betydande möda på att bringa klarhet i den gåtfulle lordens dystra öde, liksom landsantikvarie Eric Festin. Stina Backmans far var nära vän till den mördade lordens sannolike son, Suno Gallus Wallström, född 1836, död 1922. I Jämten 1942 redovisade landsantikvarie Festin sina personliga minnen och de något motstridande intryck, som han fått av Stina Jämte.
Hennes pseudonym, ”Stina Jämte”, kan ses som en logisk pendang till faderns ”Anders Jämte”.
Stina dog 7 januari 1979 på äldreboendet Dalsätra i Oviken.
Stina Backman skrev dagbok under många år. Två av hennes dagböcker finns i original inlämnade till Riksarkivet i Hennes testamente finns på Riksarkivet i Östersund.
Text: Kerstin Ellert
Källor:
Födelsebok Hede
Husförhör Hede och Myssjö
Folkräkningarna 1900 och 1910
Hackås sockenkrönika ; 1965
Jämten; 1942 sid 179
Svenskt författarlexikon runeberg.org
Wikipedia
Stina Backans dagbok 1906 i original samt hennes testamente. (Stina Backman, personarkiv, Kövra, 12374.1, V:1)
Det finns inspelade kasettband på Landsarkivet med intervjuer med Stina Backman Jämte. Intervjuerna är överförda från rullband till kassett 1991-04. Intervjuare Bror-Erik Olsson. Intervjuerna finns utskrivna på oå papper. (Stina Backman, personarkiv, Kövra, 12374.1, V:2)
Om hennes minnen från Myssjö baptistförsamlings söndagskola 1964-08-23 35 minuter
Om Myssjö baptistförsamlings äldsta historia 1964-09-12 30 minuter
Om Anders Jämte 1964-09-12 31 minuter