Thelma Olsson[]
Thelma Bylin föddes i Östersund den 9 mars 1927 och dog på Frösön 22 sept 2018. Hon var dotter till Thyra Dorotea Olsson och Anders Conrad Bylin född 17 juni 1887 i Nätra, Västernorrland död 1961.
Thelmas mor Thyra Bylin föddes den 1 april 1888 i Ocke, Mattmar död 1961. Hon var småskollärare och författare. Hon fick efter att ha drabbats av tbc sluta som lärare. Hon hade dock en skapande ådra, 1955 gav hon ut Lyriksamlingen "Jublande toner" och 1956 "En levnadsteckning, över sin far Erik Äcke Olsson". Hon skickade också regelbundet in dikter till olika tidningar. Hennes far var Erik "Äcke" Olsson. Syskon till Thyra bla Elsa Landén och Signe Viberg.
Thelma gifte sig den 30 oktober 1958 med Olof Ragnar Olsson född 2 december 1921 död 19 februari 2007 på Bergegårdarna, Frösön. De hade barnen Bo Erik Arthur "Äcke" född 1953, Åslög Birgitta född 1960 och Solveig Cecilia född 1962.
Thelma var småskollärare och präst. Hon var aktiv inom nykterhetsrörelsen från tidig ålder.
I ett radioprogram hos Radio Jämtland "Nyfiken på" 2009, berättar Thelma Olsson Bylin om sin väg från småskollärare till präst. Hon är då 82 år och arbetade fortfarande som vikarie. Thelma växte upp i en familj med stor kreativitet runt omkring sig. Morfadern "Äcke Olsson" var såväl bonde som lärare, trädgårdsodlare och getgårdsägare samt upptecknare av jämtmusik och dialekter. Modern Thyra hade utbildat sig till småskollärare men efter att 1919 ha drabbats av tbc fick hon inte fortsätta. Att hon även gift sig och hade mycket nedsatt hörsel bidrog också. Därför var det moderns önskan att Thelma skulle utbilda sig till lärare. Hon gick sin utbildning i Härnösand i två år och 1948 var hon klar. Thelma kände dock redan tidigt att hon inte hade det rätta anlaget för läraryrket. Hon arbetade ändå 30 år som lärare. En längtan efter att utbilda sig till präst växte sig allt starkare och när en kvinna hon kände hade prästvigts sa hon en dag till familjen vid middagsbordet. - Jag tror jag ska utbilda mig till präst! Det föll just då inte väl ut hos familjen, men några år senare, då hon gått in i väggen som lärare så fick hon stöd av sin rektor. Hon sökte, trots att hon passerat 50 år och kom in på seminariet i Uppsala. Hon fick också studierna som omskolning och började sin nya livsresa. 15 juni 1980 var hon klar att söka tjänst. Och fick en tjänst i Östersunds församling. Nu kände hon att hon kommit rätt. Som präst tyckte hon att hon kom bäst till sin rätt vid begravningar. Då upptäckte hon att folket verkligen lyssnade till hennes ord. Vid bröllop och dop var personerna hon skulle viga eller anhöriga till den hon skulle döpa, mera fokuserade på sig själva, men hon trivdes med det också.
Efter pensionen fortsatte Thelma att arbeta som vikarie och arbetade så länge hon orkade. Thelma satt bla 27 år i Härnösands stifts fullmäktige. Hon drabbades av cancer de sista två åren av sitt liv men hann med att arbeta lika många år som präst som hon gjort som lärare.
Nykterhetsrörelsen och NSF
Från morfadern hade Thelma ärvt sitt engagemang för nykterhetsarbetet. Inom Nykterhetsrörelsen fick hon lära sig att tala för publik och i en styrelse och göra det så att hon hördes tydligt. En bra skola tyckte hon.
Hon var med från unga år när första länets lucia startade. – Den 13 december 1939 mitt under brinnande krig kröntes den första lucian i länet. Det var ett samarbete mellan LT och Godtemplarföreningen. Kallt var det den dagen, det var 30 grader minus. Då startade vi det för att vi ville hjälpa tbc-utsatta barn. De samlade in pengar för att kunna skicka iväg dem på sommarkoloni så att de inte skulle riskera att insjukna i tbc. Lucia uttagningarna fortsatte sedan i många år i regi av NSF - scouterna och LT. Thelma satt med i styrelsen som fördelade pengar till behövande barn ända till 2012. Hon värnade mycket för familjer som hade det knapert ställt. Thelma uppmanade luciatjejerna att komma ihåg syftet med luciavalet. Att de ska känna glädje i att hjälpa barn som drabbats av utanförskap.
Diplomutdelning Odens sal
Thelma fortsatte att engagera sig inom scoutrörelsen NSF och inom IOGT-NTO med olika föreningsuppdrag. Hon var även engagerad inom föreningen Odens sal i många år innan hon sedan uppbar posten som ordförande i Odens sal år 2016. Hon ledde, så längre hälsan tillät, styrelsearbetet på ett engagerande sätt. Hennes bakgrund i IOGT-NTO-rörelsen var långvarig så vid Odens sals förenings högtidsmöte 2017, mottog hon diplom och nål för 75-årigt medlemskap.
"Sommarfåglarna vid Storsjöns strand"
1996 jag arbetade med en uppsats i Turismvetenskap som handlade om sommarboendet i början på 1930-talet efter Storsjöns strand från Lugnvik och fram till och med Täng i Ås. Jag gjorde en liten jämförelse med Stockholms skärgård där familjerna med fruar och barn flyttade ut på landet nära vatten och männen pendlade in till stan och sina arbeten. En inventering av fastighetslängden visade bla att två av Thelmas mostrar hade sommarhus i Byn, samt att hennes mor Thyra hade en mindre sommarstuga i Täng. Jag fick en intervju med Thelma som berättade. "Mostern Elsa, som var gift med byggmästare Landén hade egen syateljé i Östersund. Mostern Signe var gift med Elof Viberg, chef för ett försäkringsbolag i Stockholm. De kom ut till sommarhusen i Byn varje sommar. Signe Viberg var hemmafru med hemhjälp och hade gott om tid att njuta av tiden i sommarhuset. Där var alltid och livat och barnen serverades havremustvälling och nybakat vetebröd varje morgon". Thelma var lite avundsjuk på sina kusiner för detta. Den lilla stugan som Thelmas föräldrar ägde var en lite större lekstuga som styckats av från en annan fastighet i Täng. Modern Thyra Bylin ägnade sig åt biodling, ett intresse som hon delade med grannen, arkitekt Nilsson som även var lärare på Birka Folkhögskola. Det var nog ett intresse hon ärvt av fadern Erik "Äcke" Olsson som var en stor trädgårdsentusiast.
Thelmas morfar Erik "Äcke" Olsson 1860 - 1916 utbildade sig till folkskollärare på folkskollärarseminariet i Härnösand och fick tjänst i Mattmar 1884, där han verkade som lärare i 25 år. Från 1909 var han lärare i Myssjö. Äcke Olsson (Äcke eller Ecke är ett smeknamn för Erik) var en pionjär för skriven jamska. Med utgivningen av skriftsamlingen "Gott humör" under åren 1888–1899 kan han sägas ha lagt grunden för jamskan som skriftspråk.
Text Eva Sundin
Källor:
Fyra essäer om Turismens historia i Jämtland, 1996
Gott Humör, nytryck 1978.
IOGT-NTO Östersund
Länstidningen 7 december 2012
Minnesord LT 2018
Radio Jämtland 2009
Wikipedia